Yle rapporterade nyligen att antalet studenter som blir antagna till Polisyrkeshögskolan har kollapsat i år. Målet är att få in 400 nya studenter varje år, men i år är antalet bara 300.
På den svenska utbildningen syns motsvarande problem. I utbildningen som ska börja i januari 2023 har bara hälften av studieplatserna fyllts.
Orsaken är inte att ingen söker, för det finns många sökande. Men i år misslyckades närmare 100 personer med det fysiska provet och ännu fler får avslag vid intervjuerna som innehåller psykologiska test.
Om den här trenden fortsätter kommer det bli brist på poliser inom fem år. Yle tog därför reda på vad som krävs för att bli antagen till Polisyrkeshögskolan.
1. Hur är formen?
Löpning på 1 500 meter, ett snabbt byte till koordineringsbanan som testar din smidighet och snabbhet och slutligen till gymmet där du gör latsdrag eller räckhäv (eng. pull ups) och slutligen bänkpress.
För att lyckas med drömmen om att bli polis via Polisyrkeshögskolan i Tammerfors så behöver du ta dig genom den mest kända delen av inträdesproven: konditionsprovet.
Alla delar i det fysiska provet måste vara godkända. Även om man kan studera delarna på förhand på yrkeshögskolans hemsida, så klarar inte alla av konditionsprovet.
– Det finns alltid de som kommer bara för att de vill kolla in konditionstestet. Men många blir överraskade över att det faktiskt inte är några pauser mellan delarna, utan att allt görs i ett svep, berättar lektor i gymnastik Aki Sipilä vid Polisyrkeshögskolan.
En femtedel av poängen till inträdesprovet, det vill säga 20 poäng av hundra, kan man erhålla via sin muskelstyrka. Så tvärtemot vad många tror så är vikten av den fysiska delen av inträdesprovet relativt liten.
2. Är du som person lämplig att bli polis?
Max hälften av poängen, femtio poäng, kan komma från lämplighetsprovet, där fler faktiskt kvalar in från än konditionstestet.
– Ja, lämplighet är viktigare för oss än att man lyfter hundratjugo i bänkpress, säger överkommissarie Jyrki Haapala.
Den sökandes lämplighet för yrket avgörs genom bland annat individuella uppgifter och uppgifter gjorda i grupp, samt psykologiska tester bekanta från militären. Ett viktigt moment är intervjun som genomförs av två poliser, där man bedöms för bland annat sin problemlösningsförmåga och allmänbildning.
Och det säger sig självt: du kan inte fejka din personlighet. Du förväntas att vara dig själv under intervjun.
– Det är inte tänkt som ett förhör, utan görs helt enkelt för att vi ska bilda oss en så realistisk bild som möjligt av den sökande, säger Haapala.
Att så många sökande får avslag på lämplighetsprovet beror bland annat på att personerna kommit dåligt förberedda eller har helt felaktiga uppfattningar om yrket.
– Överraskande många människors bild av yrket kommer från polisserier på tv. På 80-talet var det Hill Street Blues och nu är det typ Maria Kallio eller Sorjonen. Man tror helt enkelt att arbetspasset består av ständig jakt och mordutredningar, säger Jyrki Haapala.
3. Hur är dina skrivkunskaper?
Man mäter inte bara konditionen och ens mentala förmågor till antagningsprovet. Även skrivförmågan testas, eftersom polisarbetet innebär mycket skrivande, förklarar Jyrki Haapala.
– Det görs rapporter om allting. Man måste kunna skriva med ett språk som både fungerar inom olika rättsnivåer och som förstås av den vanliga medborgaren.
Under provet ska den sökande skriva en essä utgående från givet material. Här mäter man både språket och läsförståelsen och maxpoängen är 30.
4. Vad gör man om man inte klarar av proven?
Om dörren till Polisyrkeshögskolan inte öppnas första gången kan man alltid försöka igen. Men efter ett dussintal försök kanske läget börjar kännas hopplöst, även om överkommissarie Haapala minns att han stött på sådana sökande också.
Klarar du inte av till exempel den fysiska delen av provet kan du alltid åka hem igen och träna lite styrketräning för att vara bättre förberedd nästa gång.
Om inget annat så kanske du behöver lite mer livserfarenhet innan allt faller på plats.
– En ung människa utvecklas upp till en viss ålder och därför kan det hända man misslyckas i testerna. Många kan underprestera första gången också, kanske på grund av nervositet, men sedan vara mycket mer avslappnande följande gång, säger Jyrki Haapala.
Artikeln är en översättning och bearbetning av artikeln Poliisiksi haluavan on läpäistävä kolme testiä, joista ei selviä läheskään riittävän moni – katso, olisiko sinusta poliisiksi, skriven av Anna Sirén. Artikeln är översatt och bearbetad av Jasmine Urwäder.