På måndag ska Sveriges statsminister Ulf Kristersson göra ett sista försök att få en positiv signal om det svenska Natomedlemskapet från Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan före militäralliansens möte som inleds på tisdag.
Kristersson och Erdoğan träffas tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i toppmötesstaden Vilnius.
Den svenska Turkietkännaren Paul Levin formulerar sig så här i en intervju för Yle inför måndagens träff:
– Jag är inte optimist, men att USA nu så starkt har engagerat sig i detta, att det ordnades ett möte på utrikesministernivå förra veckan och att det här mötet arrangeras på måndag, trots koranbränningar och annat, det är ändå positiva signaler.
Enligt Levin har Sverige gjort allt som man åtagit sig att göra i den överenskommelse som nåddes vid Natos toppmöte i Madrid ifjol, de egentliga förhandlingarna pågår nu mellan USA och Turkiet, menar han.
Turkiet har velat köpa amerikanska F16-stridsplan och den affären har setts som ett element i den svenska ratificeringsprocessen.
Försvarets stabschef: ”Vi kan vänta upp till ett år”
Men om den nyckfulla turkiska ledaren fortfarande inte är redo att släppa fram Sverige i samband med mötet i Vilnius, hur påverkas Sveriges försvar av det?
Frågan går till chefen för den svenska försvarsstaben, generallöjtnant Michael Claesson:
– Den initiala effekten är inte så stor. Vi har en kompetent försvarsmakt, vi har försvarsplaner som är både resurssatta och välutvecklade.
Men, tillägger Claesson, problemen uppstår för både Sverige och Nato på sikt.
– Om Sveriges medlemskap fördröjs, har alliansen ett 350 000 kvadratkilometer stort hål i en sammanhängande operationsplanering för norra Europa.
På hur lång sikt blir det problem för det svenska försvaret, hur länge kan man vänta?
– Det är en fråga som det är svårt att spekulera i. Men på kort sikt, kanske upp till ett år, bedömer vi det som hanterbart. Men bortom det är vi i någon mening exponerade för en större risk, säger försvarsstabens chef Claesson till Svenska Yle.
Med det hänvisar han till att det kollektiva väst nu är inne i en långsiktig systemkonflikt med Ryssland.
Michael Claesson menar att också försvarssamarbetet med Finland småningom kan komma att lida om Sverige tvingas stå utanför Nato länge till.
– Samarbetet nu är så nära och effektivt att det i sig utgör en avskräckande effekt på en potentiell angripare. Men Finland kommer att behöva ägna mer och mer kraft åt att bli fullt ut involverad i Natos olika aktiviteter. Av rena kapacitetsskäl måste Finland i det läget prioritera och då tror jag att man tvingas prioritera Nato, säger den svenska försvarsstabens chef.