Brasiliens president Lula da Silva och andra sydamerikanska ledare har samlats för att hitta ambitiösa lösningar som ska kunna rädda världens största regnskog i Amazonas.
Det två dagar långa mötet ordnas i Belém, vid Amazonflodens mynning och det är det första toppmötet på 14 år för gruppen som består av åtta länder, som bildades 1995 av de sydamerikanska länder som delar Amazonas: det vill säga Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela.
Amazonas utgör ett hem för en stor del av jordens arter och är ytterst viktig att bevara med tanke på arternas mångfald.
”Jordens lungor”
Amazonas regnskog kallas också jordens lungor eftersom den absorberar stora mängder koldioxid och därmed är en viktig kolsänka.
Forskare har länge påpekat att avskogningen i området är farligt nära den punkt då träden försvinner i en alldeles för snabb takt. Då släpper skogen ut kol istället för att absorbera kol, och det kan få katastrofala följder för klimatet.
Brasiliens miljöminister Marina Silva sa inför toppmötet att länderna i regionen är fast beslutna att samarbeta i den här processen och inte låta Amazonas nå ett läge då det inte finns något att återvända till.
– Amazonas är drastiskt hotat, och vi kan inte tillåta detta att nå den punkt då det inte finns någon återvändo.
Men hon påpekade också att varje land har sin dynamik, och att det handlar om en gemensam process utan påtvingade åtgärder.
Narkotika, vapen, timmer, guld och olja kopplas till regionen
Avskogningen drivs främst av boskapsuppfödning, men också av en skum blandning av korruption, beslagtagande av land och organiserad brottslighet vars tentakler sträcker sig till den illegala handeln med droger, vapen, timmer och guld.
I Brasilien, världens största exportör av nötkött och soja och hem för 60 procent av Amazonas, har skogsskövlingen redan utplånat omkring en femtedel av regnskogen.
Colombias president Gustavo Petro pressar samtidigt andra länder att hålla fast vid sitt löfte att förbjuda all ny oljeprospektering – ett känsligt ämne för det oljerika Venezuela och också för Brasilien vars statliga oljebolag, Petrobras, kontroversiellt försöker utforska nya områden vid mynningen av själva Amazonfloden.
Brasiliens miljöminister Marin Silva hyllar de båda ledarnas initiativ.
– Vi har två presidenter som kommer med starka åtaganden; den colombianska presidenten med noll petroleum och Lula med noll avskogning.
Ett test för Lula
Toppmötet blir ett test för veteranvänstermannen Lula, som tidigare var president 2003–2010 och som återvände till presidentämbetet i januari. Han har lovat att Brasilien har återvänt till kampen mot klimatförändringar. Han efterträdde högermannen Jair Bolsonaro som i flera år stödde avskogning av Amazonas.
Brasilien säger att målet för toppmötet inkluderade skapandet av en internationell polisinsatsstyrka för regionen och en vetenskaplig forskningsgrupp enligt samma modell som klimatpanelen IPCC fungerar.
Toppmötet blir också en form av generalrepetition för FN:s klimatförhandlingar COP30 som Belém står värd för 2025.
Grupper som representerar ursprungsbefolkningen har uppmanat de sydamerikanska ledarna att vidta djärva åtgärder. De här gruppernas skyddade reservat ses som avgörande buffertar mot förstörelsen av världens skogar.
– Vår kamp är inte bara för urbefolkningar, den är för hela världen, så att framtida generationer kan överleva på den här planeten, säger Nemo Guiquita, chef för Ecuadors ursprungsbefolkning CONFENIAE, till nyhetsbyrån AFP.
Kampen mellan högerns Bolsonaro och vänsterns Lula utvecklades till ett ”heligt krig” i Brasilien
Källa: AFP