Experterna i den här artikeln är biträdande professor Juha Kukkola på Försvarshögskolan i Finland, den svenska överstelöjtnanten Joakim Paasikivi på Försvarshögskolan i Sverige och forskaren Tony Lawrence som är chef för försvarspolitiska programmet vid ICDS i Tallinn.
Ingen av dem tror vi ser ett slut på kriget under år 2024.
Den positivaste bedömningen står Joakim Paasikivi för, men den kommer med ett stort men.
Vad är er allmänna bedömning om kriget 2024?
Joakim Paasikivi säger att nästa år kan vara avgörande.
– 2024 kan vara ett avgörande år om västs stöd faktiskt motsvarar det som vi har lovat; att Ukraina kan få flygplan, fortsatt militärt stöd, ammunition, stridsfordon och allt man behöver och om Ukraina lyckas gå över floden och hota Krim.
– Då tror jag att vi skulle kunna se en förändring i krigets förlopp, säger Paasikivi.
Frågan är ändå om väst levererar som utlovat eller inte. Om stödet vacklar blir kriget sannolikt långvarigt, vilket kan bli farligt för oss på kort sikt, bedömer Paasikivi.
Tony Lawrence betonar att ingendera sida har backat från sina ambitioner för vad de vill uppnå.
– Båda sidor kämpar nu med brist på resurser. Det gäller personal och utrustning, ammunition och så vidare. Det troliga är att vi får se en mer defensiv fas. Ingendera sida kommer att inleda stora offensiver.
Det finns fortfarande en viss brådska i att bygga upp våra egna styrkor för att möta ett återupprättat ryskt hot om några år. Vi måste hålla blicken på bollen
Tony Lawrence
Han tror att både Ryssland och Ukraina kommer satsa på att fylla på sina lager och bygga upp sina arméer på nytt. Han gissar på större rörelser först i slutet av år 2024, eller i början av 2025.
Juha Kukkola är inne på samma linje; kriget kommer sannolikt fortsätta rätt långt som nu och vägen ut ur kriget är lång.
– Det är svårt att se några större utvecklingar om ingendera part utökar sin stridskraft anmärkningsvärt.
I vilka riktningar kan kriget gå?
Kukkola menar att kriget i princip kan ta fyra riktningar.
Det allra dystraste scenariot är om Ryssland tröttar ut Ukraina och väst genom upprepade anfall och tvingar Ukraina att sätta sig vid förhandlingsbordet.
En annan möjlighet är att Nato och EU-länderna klarar av att leverera den militära och ekonomiska hjälp landet behöver för att försvara sig.
– Då kunde Ukraina lyckas avvärja sig mot de ryska attackerna och förorsaka så pass omfattande förluster för Ryssland så att de tvingas förhandla sin väg ur kriget. Förhandlingarna skulle inte vara bra för Ukraina, men bättre än i det allra dystraste scenariot, säger Kukkola.
Det finns också ett alternativ där Rysslands ledning ser sig tvunget att erövra Ukraina i sin helhet. Det skulle förutsätta en storskalig mobilisering.
– I praktiken handlar det alltså om ett liknande anfall som vi såg i början av kriget [då Ryssland försökte fälla Kiev, reds. anm], men ännu större, säger Kukkola.
Det fjärde scenariot – som kunde gå snabbt – är att något inrikespolitiskt händer i Ryssland eller att någon kris som påverkar krigets gång inträffar, menar han.
– Som exempelvis ifall USA och Kina når någon form av överenskommelse som leder till att Kina drar tillbaka stödet till Ryssland, vilket tvingar Ryssland att avsluta kriget.
Ser ni någon fara för Finland, Sverige och Baltikum?
Ingen av experterna ser något omedelbart hot mot oss, men Lawrence betonar att vi inte har råd att bli bekväma med kriget trots att Ryssland i nuläget är fullt sysselsatt.
– Det finns fortfarande en viss brådska i att bygga upp våra egna styrkor för att möta ett återupprättat ryskt hot om några år. Så vi måste hålla blicken på bollen.
Han betonar att det är viktigt att stödet till Ukraina upprätthålls genom hela konflikten, också i en mer lågintensiv fas.
Ryssland är en aggressiv, imperialistisk kolonialmakt. Vi är inte säkra, de vill förändra världen
Joakim Paasikivi
Både Kukkola och Paasikivi säger att en rysk seger skulle bli ett kvitto på att aggression lönar sig.
Ifall Ukraina tvingas till en så kallad dålig fred tror Paasikivi att vi kommer behöva försvara oss mot Ryssland redan om några år.
– Ryssland är en aggressiv, imperialistisk kolonialmakt. Vi är inte säkra, de vill förändra världen.
Men först vänder Ryssland sannolikt blicken mot exempelvis Kazakstan eller andra tidigare Sovjetrepubliker på den sidan, bedömer Paasikivi.
Sankt Petersburg eller Kolahalvön är sådana områden som hotet mot oss kan riktas från. Men det skulle vara en följd av en mer långsträckt händelseutveckling.
Juha Kukkola
Kukkola ser också att en rysk seger kunde hota Finland i förlängningen.
– På längre sikt kan hotet öka. Vi är ändå en gränsstat. S:t Petersburg eller Kolahalvön är sådana områden som hotet mot oss kan riktas från. Men det skulle vara en följd av en mer långtgående händelseutveckling.
Hur ser ni på risken för kärnvapenkrig?
Ingen av experterna ser ett kärnvapenkrig som särskilt sannolikt, trots att alla betonar att risken alltid finns.
Alla involverade kärnvapenmakter är helt enkelt införstådda i att det skulle bli förödande.
Eftersom vi inte hör den västliga kärnvapenretoriken blir vi rädda för den ryska
Joakim Paasikivi
Paasikivi betonar att Rysslands prat om kärnvapen är just det: prat.
– Ryssland har en väldigt högljudd kärnvapenretorik, medan den västliga kommuniceras direkt till Moskva. Eftersom vi inte hör den västliga blir vi rädda för den ryska. Risken är låg men den är inte noll.
Också Lawrence är inne på samma spår. Trots skrävel om kärnvapen har Ryssland inte agerat på det sättet hittills.
– Så länge kriget hålls inom ukrainskt territorium och så länge Ryssland och Ukraina är de enda stridande parterna, är riskerna för en kärnvapenupptrappning ganska små.
Om Ryssland skulle inleda en kärnvapenattack med taktiska kärnvapen på slagfältet kommer väst knappast slå tillbaka. Exempelvis USA har sagt att man inte kommer svara med att eskalera.
Att Ryssland skulle ta till kärnvapen hade inte heller gynnat den alternativa världsordning som Ryssland försöker konstruera, menar Kukkola.
– Den skulle förlora sin moraliska legitimitet om en av dess ledarstater använder sig av kärnvapen mot svagare stater, i ett krig landet själv inlett.
Finns det en risk att Ukraina pressas till förhandlingar?
Alla expereter nämner västs fortsatta stöd till Ukraina som helt avgörande för kriget. Stödet är ändå beroende av flera faktorer, inte minst politiska sådana.
Paasikivi nämner olika sätt på vilka Ukraina skulle hamna vid ett fredsförhandlingsbord.
– Det första är om Ukraina lyckas på slagfältet. Då skulle man kunna förhandla om ett ryskt tillbakadragande, det skulle kunna ta fyra år att dra sig ur landet helt, likt efter Sovjetunionens fall.
– Det andra är att Ukraina själv väljer att säga att det inte går att lösa läget och att de måste förhandla. Det tredje, och absolut värsta, är att väst skulle tvinga Ukraina till en dålig fred för att vi tycker det är jobbigt.
Jag tror inte att någon just nu försöker pressa Ukraina att ge upp eller ge efter för Ryssland
Tony Lawrence
Lawrence menar för sin del att pressen på att sätta sig vid ett förhandlingsbord snarare kommer komma inifrån Ukraina än från dess allierade.
– Om ukrainarna ser att de håller på att förlora kan det potentiellt gå så att pressen ökar. Kriget är i en utnötningsfas och i slutändan handlar det om vem som har mest utrustning och ammunition.
– Jag tror inte att någon just nu försöker pressa Ukraina att ge upp eller ge efter för Ryssland.
Dessutom kunde Ryssland utnyttja fredsförhandlingarna för att spela tid, menar Kukkola.
– Det kan mycket väl hända att Ryssland bara skulle spela tid genom förhandlingar för att förbereda ett nytt anfall eller en statskupp mot Ukraina.