Norrmannen Jens Stoltenberg skulle egentligen ha fått en efterträdare på posten som generalsekreterare för försvarsalliansen Nato för länge sedan, men hans mandat förlängdes igen i somras bland annat på grund av kriget i Ukraina.
För ett par veckor sedan kom beskedet från flera stora Natoländer att de var överens om att nästa Natochef skulle bli Mark Rutte, premiärminister i Nederländernas expeditionsministär.
Men nu rapporterar det norska rundradiobolaget NRK att utnämningen inte kommer att kunna tillkännages i april, som många hade väntat sig.
Enligt nederländska AD är det tidigast i juni Mark Rutte kan utses till nästa generalsekreterare. Går det riktigt illa får Frankrike, Tyskland, USA och Storbritannien se sig om efter en annan kandidat, trots att deras stöd gjorde att utnämningen verkade så gott som klar.
Så sent som igår konstaterade president Alexander Stubb att Finland stöder Rutte som ny generalsekreterare.
”Trumpviskare”
Brittiska The Telegraph konstaterade i februari att Mark Rutte hade Storbritanniens stöd, eftersom han ses som en man som klarar av att hantera Donald Trump, som kanske i november igen väljs till president i USA.
Att Rutte vet hur man stryker Donald Trump medhårs visade han vid ett toppmöte i juli 2018 då Trump, som då var USA:s president, klagade över att alla Natoländer inte satsar lika mycket på sitt försvar som USA. Det var nämligen Rutte som i rätt ögonblick försäkrade Trump om att andra länder satsade mer på sitt försvar och att det var Trumps förtjänst, rapporterar amerikanska Politico.
Sedan dess har Rutte varit känd som en ”Trumpviskare”. Till den gruppen uppges även Jens Stoltenberg höra.
Den som leder militäralliansen Nato behöver nämligen inte bara klara av hotet från Moskva, utan också kunna hantera Washington.
Ungern ”ner på knä”
Någon ”Orbánviskare” verkar Rutte däremot inte vara. Med tanke på hur länge Ungern höll inne med Sveriges Natomedlemskap kanske det behövs en sådan också i Nato.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Mark Rutte kommer inte bra överens.
När Ungern för ett par år sedan ville införa en lag som beskrevs som anti-LGBT uttalade sig Rutte inte direkt diplomatiskt.
– Det långsiktiga målet är att få ner Ungern på knä i den här frågan, sa han enligt brittiska BBC.
”Ett slag i ansiktet”
Om Viktor Orbán och Mark Rutte inte är bästa vänner står Orbán däremot Donald Trump rätt nära.
I ett tal för några veckor sedan sa Orbán att en omvald Trump skulle ”skapa fred här i östra Europa”. I dag besöker Orbán Trump i Florida och i samtalen på Mar-A-Lago kan frågan om generalsekreterarposten bli aktuell.
Frågan om Natoländer som inte betalar för sig har nämligen fortsatt att engagera Trump och Trumpanhängaren Richard Grenell, som har varit USA:s ambassadör i Tyskland, har inlett en aktiv kampanj mot Mark Ruttes kandidatur med hänvisning till att Nederländerna inte har satsat sina två procent av bruttonationalprodukten som Nato har uppsatt som minimimål för försvarsutgifter.
Ett högt uppsatt Natojobb för Rutte skulle vara ”som ett slag i ansiktet på den amerikanska skattebetalaren”, skrev Grenell i februari på X.
USA-val kastar en skugga
Grenell kräver att utnämnandet av en ny generalsekreterare ska vänta till efter USA:s presidentval i november.
Om han får sin vilja igenom skulle det i så fall innebära att Jens Stoltenberg kan bli ombedd att fortsätta igen – sex år efter att hans första mandatperiod tog slut. Han tillträdde uppdraget i oktober 2014.
I sig har ett sådant krav från kretsen kring Trump inte nödvändigtvis någon effekt. Det kan till och med påverka i motsatt riktning, uppger en centralt placerad diplomatisk källa.
– Det stora flertalet av Natoländer anser att det är livsfarligt att vänta tills efter valet. De vill ha en ny generalsekreterare så fort som möjligt, säger källan till NRK.
Men om Trump själv börjar driva kampanj mot Rutte kan situationen förändras.
Också Turkiet tveksamt
De två länder som agerade bromsklossar i Sveriges väg till Nato var Ungern och Turkiet. Och inte heller Turkiet ställer sig entydigt bakom Mark Rutte som ny generalsekreterare.
Det kan öppna dörren för någon annan kandidat. Estlands Kaja Kallas har nämnts, även om hon inte formellt har ställt sig till förfogande. Det har däremot Rumäniens president Klaus Johannis.
Enligt diplomatkällor har Turkiet redan uttryckt oro över att EU-länder gynnas i valet av generalsekreterare, eftersom Rutte i motsats till Stoltenberg kommer från ett EU-land.
Redan det att Turkiet har börjat tala om EU visar att det finns ett intresse att mjölka situationen, säger Iro Särkkä, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet till STT.
Källa: NRK, STT