I gymnasiet köps licenser för digitala läromedel ofta för tre år och en av frågorna gäller hur man ska göra med de här licenserna när de studerande i så fall ska börja betala själv ungefär samtidigt som de ska börja läsa inför studentexamen.
Avgiften för läromedel gäller inte bara gymnasiestuderande utan också de som studerar vid yrkesskolor. Vid Yrkesakademin i Österbotten funderar rektor Anne Levonen på hur de i praktiken ska kunna ta betalt mitt i studierna och hur de ska göra med till exempel de kläder, verktyg och datorer som de studerande har fått i början av sina studier.
– Samtidigt är vi väldigt måna om att våra studerande ska kunna slutföra sina studier. Vi vill ju ogärna se att någon får svårigheter att slutföra studierna, säger Levonen.
Trots att förslaget ännu bara är ett förslag har Levonen funderat på hur avgiften skulle fungera i praktiken. Hon säger att hon hoppas att det inte ska röra sig om så stora summor och hon tänker att summan ska vara den samma för alla studerande, oberoende vilken linje de studerar på.
– Jag tror att vi eventuellt faktiskt sätter en prislapp på den sista terminen. Vi måste göra det ganska enkelt, både för våra studerande och för oss själva. Vi kanske räknar ut ett medeltal, så blir det ganska enkelt och behändigt, utan att vi behöver samla in material eller minska på materialutdelningen. Vi ska försöka få det så förmånlig som möjligt så att alla kan slutföra sin examen i lugn och ro, säger Levonen.
Vasa har inte råd att betala
Vasas bildningsdirektör Christina Knookala berättar att två motioner kommer att lämnas in till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige i höst om att staden ska stå för utgifterna för läromedel också det året som en studerande fyller 19 år så att andra stadiet kan fortsätta vara avgiftsfritt.
Knookala säger att staden kommer att följa det som regeringen beslutar och på grund av hårda sparkrav på verksamheten har staden inte råd med ytterligare utgifter.
I Kristinestad konstaterar bildningsdirektör Maarit Söderlund att man inte har diskuterat om staden ska stå för de studerandes kostnader eller inte, men personligen vill hon att andra stadiet fortsätter vara avgiftsfritt.
Larsmos tf chef för utbildningstjänster Malin Stenman säger att de inte har diskuterat saken offentligt. Eftersom kommunen inte har några egna utbildningar på andra stadiet följer man med hur grannkommunerna gör.
Eftersom kommunerna resonerar olika i hur de kommer att göra med avgiften för läromedlen anser Levonen att det blir orättvist mellan de studerande, beroende på i vilken kommun de bor.
– Det är ju enormt viktigt att vi behandlar våra ungdomar jämlikt i vårt land. Jag tycker att våra ungdomar borde ha samma möjligheter och samma rätt att slutföra sina studier oberoende kommun, skolform eller skolupprätthållare, säger Levonen.
Studierna blev gratis 2021
Sedan hösten 2021 har andra stadiets utbildning varit avgiftsfria för studerandena. Kommunerna har betalat för dator, licenser för digitala läromedel och tryckta böcker.
Vörås bildningsdirektör Helena Emaus anser att om förslaget går igenom och de studerande själva måste betala för läromedlen är det en tillbakagång till så som det var förr, när andra stadiet inte var avgiftsfritt.
I Korsholm vill bildningsdirektör Denice Vesterback vänta på att det kommer ett konkret förslag innan kommunen tar ställning till hur man ska göra, men hon önskar att Korsholm ska kunna fortsätta erbjuda avgiftsfri utbildning på andra stadiet.
– Men det är ju inte mitt beslut utan det är också ett politiskt- och ett resursbeslut i kommunen i så fall. I teorin är det inte frågan om så jättestora summor. Men det är en ofantlig byråkrati. Hur är det med licenser, upphör de och ska du då handla nya, frågar sig Vesterback.
Rättvisefråga för de studerande
Också i Jakobstad har det lämnats in en motion om att staden ska stå för kostnaderna som uppstår för de studerande.
– Jag tror personligen att det kan vara en väg som vi kanske kommer att gå, säger Jakobstads bildningsdirektör Jan Levander.
Enligt Levander skulle det vid Jakobstads gymnasium röra sig om ungefär 400 euro per studerande och år.
– Om man ska avlägga alla fem studentprov så kostar det 170 euro per studerande, det är i den storleksordningen, säger Levander.
Hur ser stadens ekonomi ut, skulle ni ha råd med det här?
– Den är inte lysande precis, men det här är ju också en rättvisesak och gymnasieutbildningen hör till kommunens ålägganden, säger Levander.
I Närpes säger bildningsdirektör Åsa Snickars att de ännu inte har gjort någon analys av vad förslaget skulle innebära, de väntar på ett slutgiltigt beslut i frågan.
– På ett generellt plan har vi också diskuterat det här och vi ser nog att det administrativt blir ganska krångligt och kommer att kräva personalresurser för något som gäller ett halvår eller ett år för den studerande, säger Snickars.
Vad tycker du överlag om det här förslaget?
– Vi har just infört avgiftsfriheten och väldigt snabbt går vi in och ändrar på den. För våra studerande och för oss utbildare är det här ju inte bra. Det är inte länge sedan våra studerande på andra stadiet betalade för sitt material och i gymnasievärlden där jag har jobbat tidigare betalade man för sina studentskrivningar. Jag tycker det är lite förhastat beslut att nu ändra efter en så här kort tid, säger Levonen.
– Nu när vi äntligen har det lika för alla och rätt till en avgiftsfri utbildning så ska man då backa? Kanske det här är ett steg till att det blir så som det var tidigare? Då känns det som en stor byråkrati som inte egentligen gav oss någonting, säger Vesterback.
– Man kunde kanske ha gett konceptet med avgiftsfritt andra stadium några år till på nacken och kanske gjort en utvärdering sen, ur ungdomarnas och kommunens perspektiv, säger Snickars.