Grundlagsutskottet väntas i dag ge sitt utlåtande om den omstridda undantagslagen, också känd som avvisningslagen.
Lagförslaget innebär att myndigheterna ska kunna stoppa inresa till Finland, avlägsna utlänningar och låta bli att ta emot asylansökningar i en situation som hotar landets säkerhet.
Det ska kunna göras endast vid en del av gränsen, och för högst en månad åt gången – med möjlighet att förlänga tiden.
Rättslärda har sågat förslaget för att det äventyrar mänskliga rättigheter, bland annat rätten att söka asyl och förbud mot kollektiva utvisningar.
Dessutom är gränsbevakare rädda för att de ska tvingas fatta olagliga beslut i en situation där de tvingar asylsökande att vända tillbaka vid gränsen och nekar dem rätten att söka asyl.
Grundlagsutskottets uppgift är att höra juridiska experter och bedöma om det finns konflikter med grundlagen och internationell rätt. Utskottet har hört 18 rättslärda, och ingen av dem anser att förslaget kan godkännas i sin nuvarande form, enligt Helsingin Sanomat.
Också flera kända profiler, bland andra tidigare biskopen Björn Vikström, nationalekonomen Sixten Korkman och författaren Monika Fagerholm, har lämnat in ett initiativ till riksdagen för att avslå lagen.
Alla väntar på grundlagsutskottet
Om utskottet ger grönt ljus går förslaget vidare till plenum. För att en undantagslag ska kunna tas i bruk i brådskande ordning krävs en majoritet på fem sjättedelar i riksdagen. Det betyder att det behövs ett brett stöd också från oppositionen.
De flesta partier, inklusive regeringspartiet SFP, säger att de väntar med att ta ställning till förslaget tills grundlagsutskottet gett sitt utlåtande.
Vänsterförbundet och De Gröna har förhållit sig kritiskt till förslaget. Därför ligger fokus nu på SDP, vars stöd är avgörande för att lagen ska få tillräckligt med stöd.
Varför behövs lagen?
Bakgrunden är regeringens rädsla för att ett stort antal asylsökande ska anlända till östgränsen som en del av en rysk hybridoperation.
Kravet är att en främmande stat försöker påverka Finlands säkerhet, eller misstanke om att det kan ske. Lagen kan endast användas om den ses som helt nödvändig och inga andra åtgärder räcker.
I april beslöt statsrådet att östgränsen hålls stängd tills vidare. Inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) har sagt att det kan finnas ”hundratals, om inte tusentals” personer som väntar bakom östgränsen på att den ska öppna sig.
Av de cirka 1 300 personer som korsade östgränsen mellan augusti och december i fjol var endast 40–80 personer sådana som inte bedömdes ha skäl till asyl, enligt Inrikesministeriet.
Regeringen håller också på att stifta en annan lag – lagen om gränsförfarande – som ska effektivisera behandlingen av asylansökningar vid gränsen.
Den baserar sig på ett EU-direktiv och anses av experter vara ett tillräckligt sätt att kontrollera flyktingströmmarna till EU.