Vid Tammerfors universitet inleds en fascinerande tvärvetenskaplig studie för att utreda hur krigsstress påverkar finländare i tredje led.
Någon så omfattande longitudinell undersökning har veterligen inte gjorts någonstans, säger docent Emma Raitoharju vid Tammerfors universitet. Orsaken till att studien kan genomföras är att det finns exceptionellt omfattande och noggrant material i Finland.
Forskare i historia och molekylärbiologi tar tillsammans reda på hur krigstrauma påverkar kommande generationer. Epigenetiska förändringar av genfunktioner, alltså förändringar som kommer av den yttre miljön, kan via könscellerna överföras från en generation till följande och på så sätt också påverka individens efterkommande.
Tidigare har det här fenomenet främst undersökts på djur.
Docent Emma Raitoharju säger att djurförsök har visat att hård stress hos pappor har tagit sig uttryck i bland annat övervikt, metabola sjukdomar och ångest i följande generation. En individ med metabolt syndrom har problem med blodsocker, blodfetter och blodtryck.
Studier som bygger på lantbrukets skördebokföring stöder också tanken om att stress i en generation påverkar följande genration. Det har i synnerhet visat sig finnas ett samband mellan farfars näringstillgång och sjuklighet bland sonsöner.
– Vi försöker ta reda på om vi kan se en sådan biologisk skugga av kriget i vårt samhälle.
Varför undersöka just män?
Den krigsstress som kvinnor har upplevt har säkert också haft en effekt, säger Raitoharju, men den påverkan är svår att komma åt genom blodprov och andra test.
– Äggcellerna finns i mamman redan när hon föds, så det är svårt att undersöka förändringar.
Tidigare forskning har visat att risken för en psykiatrisk diagnos är förhöjd bland efterkommande till mammor som varit krigsbarn.
Den nya forskningen i Tammerfors kan enligt forskarna hjälpa att förstå skillnader i hur vanliga olika sjukdomar är i olika befolkningsgrupper. Det kan också bidra till att förstå hur stress går i arv.
Så utförs undersökningen
Grunden för undersökningen är de uppgifter som finns sparade om de finländska män som tjänade i den finländska armén åren 1939–1945. Uppgifterna har hämtats från soldaternas stamkort.
Historieforskare använder informationen på korten till att kartlägga krigserfarenheter och krigstida uppdrag. En faktor i krigsstress är de nederlag som soldatens truppenhet led under kriget.
– Hela befolkningen utsattes för stress, men vi kan hitta dem som hamnade i svåra situationer där risken att dö har varit stor, förklarar Raitoharju.
Den grupp som undersöks består av ungefär 1 300 finländska män som gjorde krigstjänst och vars efterkommande senare har deltagit i studien Laseri som inleddes på 1980-talet. Studien har samlat in hälsodata och till exempel blodprov om finländare. De färskaste proverna är bara några år gamla.
Ville Kivimäki, docent och forskningsledare vid Finska litteratursällskapet, säger att det finländska materialet internationellt sett är exceptionellt rikt, täckande och välbevarat.
De första forskningsresultaten väntas vara klara nästa år.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Isoisien sotatraumat voivat näkyä osalla suomalaisista ahdistuksena ja ylipainona – Tampereella alkoi harvinainen tutkimus av Anu Leena Hankaniemi. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.