Musselmassakern i Suomussalmi i Kajanaland kan resultera i en miljonnota, beroende på hur en domstol väljer att tillämpa det riktgivande värdet på de flodpärlmusslor som strukit med när skogsmaskiner har kört över det skyddade vattendraget Hukkajoki.
För alla arter som är fridlysta i Finland har ett riktgivande värde slagits fast i euro. Det värdet är avsett att användas för ersättningar som ska betalas till staten.
”Priset” på en flodpärlmussla är i förordningen 589 euro. Det innebär att förstörandet av upp till flera tusen musslor kan bli riktigt dyrt.
Enligt miljöråd Esko Hyvärinen på Miljöministeriet är grova naturskyddsbrott av den här typen ytterst sällsynta. Sedan 2006 har myndigheterna endast fått kännedom om fem grova naturskyddsbrott.
Det finns ändå prejudikat för hur en domstol kan tolka de riktgivande värdena.
I början av 2010-talet beslagtogs en samling fågelägg av ”äggmannen” i Närpes. Mannens samling bestod av över 8 000 ägg och åklagaren yrkade då på en ersättning på 600 000 euro och i hovrätten dömdes han att betala 250 000 euro. Mannen dömdes också till villkorligt fängelse i ett år och fyra månader.
År 2011 dömde tingsrätten i Kajanaland en man till sex månaders villkorligt fängelse efter att han utan tillstånd skjutit en björn och två örnar. Sammanlagt skulle han betala en ersättning på ungefär 13 000 euro eller ungefär den summa som de riktgivande värdena ger vid handen.
För att en domstol ska se till de riktgivande värdena ska brottet vara avsiktligt eller en följd av grov oaktsamhet. Hela listan finns på Finlex.
Om man till exempel av misstag kör över en flodiller som korsar vägen behöver man inte betala en ersättning på över 5 000 euro. Situationen kan ändå vara en annan om man vårdslöst förstör ett flodillerbo i samband med arbeten på en strand.
Att det finns flodpärlmusslor i Hukkajoki har både skogsägaren och Stora Enso varit medveten om. NTM-centralen i Kajanaland skickade i maj ut anvisningar till aktörerna om hur musslorna skulle beaktas.
Priserna stiger, även på dödade djur
Hur stor summa det i slutändan kan handla om i samband med musselmassakern i Suomussalmi är svårt också därför att en ny förteckning över riktgivande värden kan tas i bruk redan nästa år.
Den förordning som slår fast de nuvarande värdena gavs år 2002 och närmar sig vägs ände. Miljöministeriets nya förordning ska skickas ut på remissrunda i höst och det är att vänta att det blir ännu dyrare att förstöra miljön.
– Förändringar görs i hotbedömningen för arter. Också penningvärdet har förändrats ganska mycket sedan år 2002. Det finns ett tryck att höja värdena för flera arter, säger Hyvärinen.
Bara de allmänna prishöjningarna gör att det riktgivande värdet för flodpärlmusslan kommer att höjas.
Esko Hyvärinen, miljöråd
Havsörnen har varit det stora affischnamnet för riktgivande värden – och inte utan orsak, eftersom de senaste åren har visat att Finland framgångsrikt har skyddat den stora fågeln.
Det riktgivande värdet på havsörnen, 7 400 euro, har räknats ut enligt hur dyrt det har varit att skydda en förökningsduglig individ. Det riktgivande värdet bygger på hur hotad arten är, hur väl den förökar sig, hur stor populationen är och på hur många platser arten förekommer.
– Även om de andra faktorerna för flodpärlmusslan väl inte har förändrats avsevärt på 20 år så gör bara de allmänna prishöjningarna att det riktgivande värdet för flodpärlmusslan kommer att höjas, bedömer Hyvärinen.
Förordningen gäller specifikt arter som har fridlysts enligt naturskyddslagen. För vilt finns egna riktgivande värden som senast slogs fast år 2010. Den som skjuter en järv kan bli tvungen att punga ut med upp till 16 500 euro till staten.
År 2019 godkände riksdagen en förordning om värden för hotade fiskar och fiskar på tillbakagång.
Över 300 euro för vitkindad gås och 34 euro för en sparv
Alla fredade arter som finns på listan med riktgivande värden är inte speciellt sällsynta.
Bland de bekantare arterna är igelkotten (101 euro på den nuvarande listan), gråsparv (34 euro) och vitkindad gås (336 euro). Vad värdet är påverkas av olika faktorer; för den vitkindade gåsens del är fågeln fridlyst i EU:s fågeldirektiv.
Utgångspunkten i lagstiftningen i Finland är att alla däggdjur, fåglar, kräldjur och groddjur är skyddade enligt naturskyddslagen. Skilt finns vilt, som man får jaga, invasiva arter och icke-fridlysta djur.
Av fåglarna är så gott som alla arter som häckar i Finland och som inte är vilt fredade. En främmande fågel som dyker upp hos oss är också fridlyst om inte annat specifikt konstateras.
– Om en art som inte häckar i Finland kommer hit så omfattas den ändå av fridlysning, så man får inte skjuta den, säger Hyvärinen.
Växter och insekter fredas enligt Hyvärinen genom statsrådsförordning.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel Tällaiset ovat suomalaisten eläinten hintalaput – korotusta tulossa ehkä jo ensi vuonna av Johannes Blom. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.