Expert föreslår: Ge inte barn och unga smarttelefoner så mår de bättre

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt menar att det är smarttelefonerna som är orsaken till ungas psykiska problem.

Jonathan Haidt föreslår att åldersgränsen för att använda sociala medier borde vara 16 år. Förslaget får både ris och ros av Mascud Deer, 17, Nana Johnson, 17, och Maximilian Roininen, 16, som studerar vid Prakticum.

Professorn och författaren Jonathan Haidt inleder sin bok Den ängsliga generationen med en tankelek:

Skulle du skicka ditt tioåriga barn till Mars, utan att veta hur rymdresan påverkar barnet?

Som förälder är det knappast hemskt svårt att svara nej på den frågan.

Samtidigt ger de flesta föräldrar en smarttelefon till sitt barn utan att vara säkra på vad konsekvenserna kommer att bli.

Socialpsykologen och författaren Jonathan Haidt i närbild.
Jonathan Haidt är socialpsykolog och professor i etiskt ledarskap vid Stern School of Business vid New York University. Hans bok ”Den ängsliga generationen” publiceras på svenska den 23 oktober i översättning av Daniel Helsing. Bild: Mathieu Asselin / Fri Tanke

Enligt Läkarboken Duodecim har i praktiken alla finländska barn över sju år en smarttelefon. Det är ett stort problem, menar Jonathan Haidt.

Hans tes är att en telefonbaserad barndom är roten till att unga mår dåligt i dag.

Sociala medier är orsaken till att psykiska problem som depression och ångest har ökat, i synnerhet bland unga flickor i västvärlden, skriver han.

Liknande trend syns också i Finland

Jonathan Haidt tar fasta på generation Z som han definierar som personer födda efter 1995.

Han skriver om att vi som ett kollektiv har gjort två misstag gällande den här generationen: vi har överbeskyddat barnen i den verkliga världen och underbeskyddat dem på nätet.

Han grundar sina teser på flera studier och statistik om hur ångest och andra psykiska problem har ökat i olika världsdelar sedan början av 2000-talet och hur telefonanvändningen har ökat samtidigt.

Trenden pekar åt samma håll i Finland. Den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar, särskilt bland flickor.

Enligt den senaste Hälsa i skolan- enkäten från Institutet för hälsa och välfärd, THL, uppger tre fjärdedelar av flickorna att de lidit av psykisk ohälsa efter coronapandemin.

Ungdomar med smarttelefoner i handen.
Sociala medier äter upp allt mer av ungdomars tid. Mascud Deer, 17, Nana Johnson, 17, och Maximilian Roininen, 16, som studerar i Prakticum säger att de lätt kan lägga över tio timmar på sociala medier per dag. Bild: Max Kivivuori / Yle

Samma enkät visar också att allt fler ungdomar använder internet i överdrift, vilket enligt hälsomyndigheten kan leda till psykiska problem och sömnsvårigheter.

En annan finländsk studie kopplar specifikt ihop psykisk ohälsa och användningen av sociala medier: ju mer tonårsflickor använder smarttelefoner, desto sämre mår de.

Lösningen: Höj åldersgränsen för smarttelefoner

Jonathan Haidts lösning på problemet är enkel: Barn ska få smarttelefoner först vid 14 års ålder och tillgång till sociala medier tidigast när de fyllt 16.

”Låt barn ta sig igenom den mest sårbara perioden av hjärnans utveckling innan de kopplas upp mot en ström av sociala jämförelser och algoritmiskt utvalda influencers”, skriver han i svensk översättning av Daniel Helsing.

Haidt föreslår också att skolorna helt ska förbjuda eleverna att använda telefoner under skoldagen. Barnen ska i stället leka med varandra utan vuxnas styrning, regler och övervakning.

Allt det här är enkelt, gratis och kräver inte ens lagändringar, menar Haidt.

Kritiker menar att Haidt förenklar orsakssambandet

Pinja Akkanen, doktorand vid Åbo universitet, har följt diskussionen om Den ängsliga generationen. Akkanen forskar i vilka verktyg unga vuxna behöver för att kontrollera sin användning av sociala medier.

Hon menar att Haidt betonar behovet av samarbete på ett bra sätt.

– Statsförvaltningen, teknologibolagen, skolorna och föräldrarna måste samarbeta i den här frågan. Jag skulle i synnerhet betona socialamediejättarnas ansvar för att skydda barn och ungas hälsa, säger hon.

Boken har ändå väckt en del kritik. Vissa forskare påpekar att Haidt förenklar när han säger att sociala medier och smarttelefoner har orsakat ökningen i psykisk ohälsa bland unga.

De menar att Haidt hittar på berättelser genom att titta på sådana trendlinjer. En del forskare säger också att Haidt har få korrelationer och att orsakssambanden blir röriga.

– Även om smarttelefonernas utbredning ökar i samma takt som ungas psykiska problem ökar, betyder det inte nödvändigtvis att det ena fenomenet orsakar det andra, säger Akkanen.

En kvinna med brunt hår som har en svartvit halsduk och svart kappa på sig.
Pinja Akkanen, doktorand vid Åbo universitet, säger att vi ofta talar om sociala medier med fokus på skärmtiden. Hon säger att det skulle vara viktigare att fundera på om användningen av sociala medier är okontrollerad eller kontrollerad. Bild: Atte Henriksson/Yle

Haidts lösningar handlar om att styra om barnens vardag, bland annat genom förbud.

I Australien har man redan skridit till verket och där finns planer på att förbjuda sociala medier för personer under 16 år.

Pinja Akkanen konstaterar ändå att en person inte magiskt är redo att använda sociala medier när hen fyller 16.

– Unga behöver mer stöd, information, diskussioner och gränser för användningen av sociala medier, säger Pinja Akkanen.

Hon förspråkar inte ett totalförbud av sociala medier, utan efterlyser strängare krav för teknologibolagen.

Tror du att det är en bra lösning att förbjuda sociala medier för barn och ungdomar? Kommentera!