Rysslands president Vladimir Putin har skrivit under en ny version av landets kärnvapendoktrin som dikterar hur Ryssland kan agera i händelse av angrepp mot landet.
Den nya kärnvapendoktrinen är en omarbetning av landets tidigare doktrin som Putin i september meddelade att man ser över.
Enligt den senaste versionen av doktrinen betraktas varje attack från en nation som stöds av en kärnvapennation som en gemensam attack på Ryssland. Detsamma gäller anfall från militära sammanslutningar eller block.
Enligt doktrinen kan konventionella attacker eller kärnvapenattacker mot Ryssland som utgör ett ”kritiskt hot mot suveräniteten och den territoriella integriteten” hos Ryssland och dess allierade Belarus, leda till ett svar med kärnvapen från ryskt håll.
Dokumentet ger nya möjligheter – men förändrar lite i verkligheten
Doktrinen säger inte att kärnvapen är den enda möjliga responsen, men öppnar för möjligheten att svara med kärnvapen om man anser att det är befogat.
Samtidigt specificerar doktrinen villkoren för användning av kärnvapen mer detaljerat jämfört med tidigare versioner.
Den noterar att kärnvapen skulle kunna användas vid ett massivt luftangrepp som involverar ballistiska missiler och kryssningsmissiler, flygplan, drönare och andra flygfarkoster.
Den här typen av doktriner är väldigt luddiga. Det är meningen att en motpart inte ska veta exakt var gränsen går
Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning
Den breda formuleringen verkar ge ytterligare svängrum för en möjlig användning av kärnvapen jämfört med den tidigare versionen av dokumentet.
Det säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning. Han påpekar att dokumentet är formulerat för att ge Putin så mycket friheter som möjligt.
– Den här typen av doktriner är väldigt luddiga, säger han. De är som gummibandsformuleringar som går att tolka på väldigt olika sätt, och det är avsiktligt. Det är meningen att en motpart inte ska veta exakt var gränsen går.
Vladimir Putin har sedan Ryssland invaderade Ukraina i början av 2022 med jämna mellanrum hotat med möjligheten att Ryssland tar till kärnvapen om något utomstående makt lägger sig i konflikten.
I takt med att Ukraina allt oftare bett USA och sina övriga allierade att få använda vapen mot ryska mål på rysk mark, har också hotelserna om kärnvapen ökat från ryskt håll.
Ett svar på Ukrainas nya möjligheter att angripa Ryssland
Analytiker ser på valet av tidpunkt som en direkt respons på Bidenadministrationens beslut att låta Ukraina använda amerikanska vapen för att angripa ryska mål på rysk mark.
Ryssland har fördömt beslutet och kallat det för en tydlig eskalation.
Enligt Kremls talesperson Dimitrij Peskov sker undertecknandet och publiceringen av kärnvapendoktrinen ”i rätt tid”. Han säger också att Putin instruerade regeringen att uppdatera det tidigare i år för att det skulle vara ”i linje med den aktuella situationen.”
Melander tror dock inte att den nya doktrinen, eller att Ukraina kan använda Atacms mot ryska mål, betyder att man ska räkna med någon större eskalering med kärnvapen.
– Det väst gör är att man skickar stödet i små bitar, så att det inte kommer en enskild tidpunkt där man har tagit ett stort steg. Man testar att göra lite mer, och Ryssland svarar med att skramla med kärnvapen. Men det är inte sannolikt att just det här steget kommer att innebära någon avgörande förändring av krigsdynamiken.
Melander tolkar det här mera som ännu ett exempel på rysk signalpolitik.
– Det här utspelet avspeglar väl mest rysk svaghet, säger Melander. Man är väldigt oroad över den här typen av stöd som väst ger, och att man ger dem förmågan att slå djupare in på ryskt territorium. Det här är väldigt problematiskt för Ryssland, annars skulle man inte hålla på så här.
Ukraina påstås ha angripit ryska mål i Brjansk
Ukraina har enligt det ryska försvarsministeriet och ukrainska mediekällor redan angripit mål med Atacms sedan de fick grönt ljus av USA.
Attacken uppges ha träffat en militär anläggning nära Karatjev i regionen Brjansk, cirka 13 mil från gränsen. Enligt det ryska försvarsministeriet avfyrade Ukraina sex amerikanska robotar varav fem förstördes och en skadades. Fragment föll på en militärbyggnad som fattade eld, men ingen ska ha skadats, enligt Ryssland.
Ukraina hävdade tidigare att man träffade en militär vapendepå i Brjansk under natten till tisdagen, men gav inga detaljer om vilka vapen som användes.
En ukrainsk officer som nyhetsbyrån AFP har talat med, bekräftar uppgifterna, men Ukraina har i nuläget inte officiellt uttalat sig om att det skulle röra sig om Atacms.