I hamnen i den albanska kuststaden Shëngjin finns en restaurang som ser ut som en fanklubb för popband, filmstjärnor eller fantasifigurer. Men stjärnan här heter Giorgia Meloni, som är politiker och Italiens premiärminister.
Ägaren till restaurangen Trattoria Meloni är en beundrare av Giorgia Meloni och står också Albaniens premiärminister Edi Rama nära.
Restaurangen dök upp efter att Meloni och Rama ingick ett avtal om att asylsökande som omhändertas utanför Italiens kust ska kunna skeppas till Albanien.
Där ska deras asylansökningar behandlas av italienska myndigheter i anläggningar som Italien byggt och där italiensk lag ska gälla – lite som i diplomatiska beskickningar.
Italien hoppas på avskräckningseffekt
Meningen är att migranter ska avskräckas från att försöka ta sig till Italien, där myndigheterna länge kämpat med att hantera mängden asylsökande som kommit främst till öarna Lampedusa och Pantelleria från Nordafrikas kust.
Planen var kontroversiell redan från början. Den väckte protester bland människorättsgrupper som anser att Italien flyr sitt ansvar.
Oppositionen både i Albanien och i Italien beskyllde respektive premiärminister för soloåkning.
Samtidigt visade flera EU-länder intresse för en modell med att utlokalisera asylhanteringen till ett land utanför unionen.
Men de första två transporterna av asylsökande från Italien fick ett snöpligt slut. Italienska domstolar bestämde snabbt att arrangemanget troligen strider mot EU-lagstiftningen och hänvisade ärendet till EU-domstolen för avgörande. Där kan processen ta allt mellan ett par månader till ett par år.
Domstolstvisten gäller definitionen av så kallade säkra länder vars medborgare i regel inte får asyl i Italien och kan skickas tillbaka direkt. Asylsökande från sådana länder har en betydligt större bevisbörda då det gäller att påvisa att man är i behov av skydd.
Trattoria Meloni ligger i Shëngjins hamnområde, bara tvåhundra meter från en plats där Italien byggt en mottagningscentral för asylsökande.
Hamnområdet är avspärrat och utomstående förhindras från att komma in.
Det finns olika åsikter om det italiensk-albanska arrangemanget bland de lokalinvånare vi träffar i Shëngjin.
– Det här tjänar ingen på. Möjligen bara regeringen, säger Shkëliqim Isaku som kommer emot på huvudgatan Moder Teresabulevarden.
– I Albanien klarar vi inte ens av att sköta om oss själva, än mindre afrikaner. Men vi vanliga människor kan inte göra någonting. Vi är maktlösa.
Restaurangägaren Ferdinand Ujka står bredvid och lyssnar. Han ser sig tvungen att protestera. Han tycker att Albaniens avtal med Italien och mottagningslägret är helt okej.
– Det är inget fel på det, men om någon inte följer lagar och regler ska den skickas tillbaka, anser Ujka.
Han hänvisar till premiärminister Edi Ramas motivering att Albanien på sätt och vis står i tacksamhetsskuld till Italien.
– Albaner drog iväg till Italien och välkomnades där, säger Ujka med hänvisning till att hundratusentals albaner tog sig till Italien på 1990-talet efter kommunistdiktaturens fall.
Alla välkomnades dock inte. I början betraktades albanerna som politiska flyktingar men småningom började Italien betrakta dem som ekonomiska flyktingar, inställningen blev njuggare och en stor del av dem deporterades.
Trots det är det en allmänt förekommande inställning bland albaner att Italien var räddaren i nöden.
Språkkunskaper via italiensk tv
Albanien har en speciell och nära relation till Italien med rötter i både historia och kultur och Italien har i hundratals år betraktats som det närmaste utlandet. Italienska talas allmänt vid sidan av engelska.
Under kommunistdiktaturen lärde folk sig italienska genom att titta på italiensk tv i smyg, liksom människor i norra Estland lärde sig finska genom att titta på finsk tv då Estland var inlåst bakom järnridån och ockuperat av Sovjetunionen.
”Självhärskarens personliga projekt”
Albaniens premiärminister Edi Rama leder det socialdemokratiska Socialistpartiet som är kommunistpartiets efterträdare. Han har varit premiärminister sedan 2013 och hans parti har haft egen majoritet i parlamentet sedan 2017.
Hans motståndare beskyller honom för korruption och egenmäktiga metoder och för att mobba oppositionen.
– Asylöverenskommelsen med Italien är ett personligt avtal som ingåtts av Albaniens självhärskare Edi Rama, säger den tidigare biträdande utrikesministern Edith Harxhi som grundat och är aktiv inom den konservativa tankesmedjan Albanian Policy Center.
Hon anser att avtalet är omoraliskt i flera avseenden, bland annat genom att Albanien ger avkall på sin suveränitet.
– Vi har gett Italien exterritorialrätt i Albanien och vår författningsdomstol försvarade inte Albaniens suveränitet utan godkände premiärminister Ramas personliga beslut att tillåta de här lägren i Albanien, säger Harxhi.
Harxhi anser det också vara omoraliskt att Albanien ska gå med på att ta emot migranter från tredje världen då Albanien självt är en stor exportör av migranter till Västeuropa.
Nästan en miljon albaner uppskattas ha migrerat till EU de senaste tio åren. Omkring 450 000 av dem är fortfarande illegala migranter, framhåller Harxhi.
– Normalt skulle Albanien inte gå med på ett sådant här avtal, men jag tror det är till för att premiärminister Rama ska få en stark allierad i EU och samtidigt få bort uppmärksamheten från alla skandaler kring korruption och penningtvätt som skakar Albanien, säger Edith Harxhi.
”Albanien kan kanske inte säga nej till andra länder”
Också den tidigare diplomaten Arben Çejku ställer sig kritisk till asylöverenskommelsen.
– Vi kommer att vara under press från andra europeiska länder eftersom vi nu skapat ett prejudikat. Många andra länder funderar på att göra samma sak och en dag kan vi kanske inte säga nej till Storbritannien eller andra europeiska länder, säger Çejku och hänvisar till att flera EU-länder har en hållhake då de tagit emot stora mängder albanska migranter.
Çejku hoppas i alla fall att avtalet med EU-landet Italien ska ge Albanien goodwill i de pågående förhandlingarna med EU om medlemskap i unionen.
Premiärminister Edi Ramas kansli svarade inte på Svenska Yles begäran om en kommentar.