Förhandlingarna på FN:s 29:e klimatmöte i Baku i Azerbajdzjan har allvarligt kört fast i slutfasen, säger också det finska förhandlingsteamet på plats.
De fattigaste länderna och de små önationerna som drabbas allra värst av klimatförändringen godkänner inte ordförandelandets beslutsutkast och har tidigare i dag marscherat ut från förhandlingarna.
Under en lägesuppdatering på distans för finska journalister beskriver klimat- och miljöminister Kai Mykkänen (Saml) läget som ”ett ovanligt svårt kaos”.
– Situationen är mycket spänd just nu, och de följande timmarna är troligen avgörande, säger han.
Som Mykkänen ser det kommer spänningarna framför allt från att oljeproducerande länder har satt käppar i hjulet för förhandlingarna. Värdlandet Azerbajdzjan har lyssnat för mycket på oljeländerna och har därför haft svårt att få ihop en överenskommelse andra accepterar.
Precis det här rapporteras i dag också hos till exempel The Guardian, som beskriver att direkta citat från Saudiarabien finns med i utkastet till mötesbeslut.
Mykkänen säger att ett resultatlöst möte skulle ha stora konsekvenser, och hoppas därför på framsteg under kvällen eller natten. Det är inte bara årets klimatmötesresultat som står på spel:
– En tom klimatförhandlingsrunda här kan äventyra de globala klimatförhandlingarnas fortsättning under kommande år, säger Mykkänen.
– Men ofta är det de sista timmarna som avgör. Det finns alla möjligheter att vi kommer ut härifrån med ett paket tidigt på morgonen.
Förhandlingarna borde ha avslutats redan på fredagen och är nu på övertid. Nedan listar Svenska Yle tre punkter att hålla reda på när klimatmötet närmar sig sitt slut.
1. Pengar till klimatåtgärder
Den största tvistefrågan på COP29 har gällt pengar. Att rika länder ska hjälpa fattigare länder hantera konsekvenserna av klimatförändringen är bestämt, men länderna bråkar om hur mycket pengar det ska vara frågan om.
Det nuvarande avtalet om klimatfinansiering på 100 miljarder dollar per år ska höjas från 2025.
I det senaste utkastet till mötesbeslut låg summan för klimatfinansiering på 250 miljarder dollar fram till 2035, vilket utvecklingsländerna ansåg vara rent förolämpande lite. De har under lördagen lämnat förhandlingarna i protest.
Enligt nyhetsbyrån Reuters har bland annat EU och USA gått med på att höja sitt erbjudande om klimatfinansiering till 300 miljarder dollar. U-landsblockets ursprungliga förhandlingsmål var 1 300 miljarder.
2. Starkare löften om fossila bränslen
Finlands och EU:s krav på mötet i Baku har varit att kraven på att minska användningen av kol, olja och naturgas måste skärpas från mötesbeslutet i fjol.
Formuleringar om att avveckla fossila bränslen sågs som ett stort framsteg på klimatmötet i Dubai i fjol, men det ser inte ljust ut för förhoppningarna om att skärpa de här målen på mötet i år.
I det senaste utkastet för årets mötesbeslut är formuleringen om fossila bränslen luddig. Det finska förhandlingsteamet på plats beskriver att det finns ett utbrett missnöje med texten.
3. Deadline nästa år för Finland och alla andra
Klimatmötet i Baku har av en del beskrivits som ett mellanår och förväntningarna på enorma framsteg har inte varit stora. Förväntningarna på nästa års klimatmöte, COP30 i Brasilien, är desto högre.
Sedan tidigare avtalat är det på klimatmötet år 2025 som alla världens länder har absolut deadline för att leverera skärpta planer för hur de kraftigt ska minska på sina utsläpp. Det här gäller även EU och Finland.
En annan orsak till många ser fram emot nästa års möte är att det ansetts så olyckligt att klimatmötet nu i tre år i rad har ordnats i ett oljeland: Egypten, Förenade arabemiraten och nu Azerbajdzjan.
Att det blivit så beror på att ansvaret för att ordna klimatmötet roterar mellan olika grupper med länder från olika världsdelar. Nästa år är det Sydamerikas tur och Brasilien har redan länge meddelat om höga ambitioner.
Artikeln är uppdaterad klockan 19.15 med intervjun med Kai Mykkänen.
