Barn med övervikt eller fetma får sämre hälsa också som vuxna. Det varnar utvecklingschef Päivi Mäki vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Orsaken till övervikten är förändringar i vår livsmiljö, förklarar hon. Speciellt i livsmedelsmiljön har det skett många förändringar som bidrar till att vi väger allt mer.
– Vi har i dag stor tillgång till ohälsosamma livsmedel, förpackningarna och portionerna har blivit större, och marknadsföringen är effektiv, säger Mäki till Svenska Yle.
De som kan lösa problemet finns enligt henne bland annat inom beslutsfattandet, vården, småbarnspedagogiken, skolorna, samhällsplaneringen och planläggningen. De kan utveckla vår livsmiljö så att det blir lätt för barn och barnfamiljer att göra hälsosamma val.
– Beslutfattarna fattar till exempel beslut om lagstiftning och beskattning. Om vi tänker på beskattningen av livsmedel grundar sig hälsomotiverad beskattning på att skatten är högre om en vara innehåller mycket socker, fett eller salt till exempel.
Ohälsosam reklam till barn regleras inte i lag
Ett sätt att bekämpa barnfetma är att begränsa reklamen för ohälsosamma produkter. Där skulle man förutom anvisningar kanske behöva reglering, anser Mäki.
– Man håller som bäst på att uppdatera anvisningarna om marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till barn, men någon lag om saken har vi inte. Men det är bra att anvisningarna uppdateras.
Skulle det behövas en lag?
– Det är säkert bäst att först se hur de uppdaterade rekommendationerna om att begränsa marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel fungerar. Men i flera länder, till exempel Norge, planerar man lagar som skulle förbjuda marknadsföring av ohälsosamma livsmedel till personer under 18 år. Några länder har redan stiftat en sådan lag, till exempel Portugal.
Skolgården kan uppmuntra till rörelse
Daghem och skolor har stora möjligheter att påverka hur barn äter och rör på sig.
– Det spelar en stor roll hur mycket rörelse som ingår i barnets skoldag. Och en satsning på skolmaten är en satsning på barns och ungas hälsa och välfärd.
Flera satsningar på det området pågår redan, påpekar Päivi Mäki.
– Man försöker få in mera rörelse i barnens dagar. Man ändrar till exempel på omgivningen så att den uppmuntrar till rörelse och man får in mer fysisk aktivitet i undervisningen så att rörelse ingår i olika skolämnen, säger Mäki.
– Många skolgårdar och daghemsgårdar har utvecklats för att inspirera barnen att röra på sig aktivt och leka ute på rasterna.
Trygga cykelvägar till skolan hjälper
I stadsplaneringen kan man motverka barnfetma genom att planera ett täckande nätverk av gång- och cykelvägar och se till att de underhålls och har belysning.
– När det gäller barn är det viktigt att de på ett tryggt sätt kan ta sig till skolan till fots eller med cykel, förstås förutsatt att avståndet till skolan gör det möjligt.
Ungefär en fjärdedel av pojkarna i åldern 2–16 år i Finland och en knapp femtedel av flickorna är överviktiga eller feta, enligt THL:s statistik från i fjol.
Övervikt och fetma är vanligare bland barn i skolåldern än bland mindre barn och vanligare bland pojkar än bland flickor i alla åldersgrupper.
Skillnad på var man bor
Åtta procent av pojkarna och tre procent av flickorna i åldern 2–16 år hade år 2023 allvarligare övervikt, alltså fetma. En mindre del hade svår fetma.
Övervikt och fetma är vanligast bland barn i Satakunta och mest sällsynt i Helsingfors.
Svår fetma är vanligast bland pojkar i Kajanaland och flickor i Satakunta.
Mest sällsynt är svår fetma bland pojkar i Helsingfors och flickor i Västra Nyland och Helsingfors.