Nu är det dags att på allvar börja driva igenom Natopolitiken i Finland. Så tolkar Natoexperten Iro Särkkä vid Utrikespolitiska institutet den nya försvarsredogörelsen som statsrådet gav ut i december.
Särkkä ser den nya redogörelsen som en av de bästa och tydligaste någonsin.
– Jag var imponerad, rätt och slätt!
Idén om ett gemensamt försvar verkar nu slagit igenom på allvar i vårt nationella försvarstänkande, tror Särkkä, och 2025 ser ut att bli ett intensivt år för Finland i alliansen.
Fler utländska soldater
Bland annat kommer planerna på att hushålla med Natos framskjutna landstyrka (FLF) i Finland att röra sig framåt under året.
Likaså grundandet av Finlands första Natobas, som kommer till S:t Michel, menar Iro Särkkä.
– Det är svårt att säga om vi kommer att få staben helt operativ i år, men vi kan säkert börja planera och bygga eller förbättra den nödvändiga infrastrukturen. Så det är mycket möjligt att vi redan i år kommer att se Natosoldater i S:t Michel i viss utsträckning.
Under år 2025 har Försvarsmakten meddelat att den internationella övningsverksamheten i Finland kommer att öka avsevärt – nästan fördubblas.
– Det innebär att det kommer att finnas mer tung utrustning här, och trupper, vilket betyder att det måste finnas tillräckligt med stöd när Natotrupper anländer till Finland, säger Iro Särkkä.
Hotet: Dåliga vägar i norr
Just nu är vår nationella infrastruktur inte byggd för stor internationell truppnärvaro eller övningar. Det här är ett problem som lyfts fram rejält i försvarsredogörelsen.
Det handlar om att exempelvis vägarna och järnvägarna i norra Finland behöver uppdateras för att göra det smidigare för trupper att röra sig i Finland.
Utöver detta krävs också fungerande lokaler.
Vi måste akta oss så att det här inte blir ett problem som minskar på vårt anseende inom Nato, och det är upp till Försvarsmakten och Försvarsministeriet att hitta lösningar för det här, slår Särkkä fast.
– Vi måste bli mer tillgängliga för allierade på annat sätt än bara via flyg.
Medvind för Finland – alla blickar mot oss
I slutet av juni hålls Natos nästa toppmöte i nederländska Haag. Där kommer en stor fråga att vara medlemsländernas försvarsutgifter.
Iro Särkkä menar att det gamla tvåprocentsmålet, det vill säga att medlemsländerna förväntas spendera två procent av bnp på försvaret, inte längre ses som tillräckligt.
– Nu när Donald Trump snart blir president i USA igen tror jag att han kommer att lägga mycket press på de europeiska Natoländerna att öka sina försvarsutgifter.
Här har Finland ändå inget att oroa sig för, eftersom vi är vana vid att tänka långsiktigt när det gäller försvarsfrågor.
– Vår försvarsförmåga är, jämfört med många andra Natoländer, på en mycket högre nivå.
Det är medvind just nu för Finland, tror Särkkä.
Sedan vårt inträde i alliansen har många fått upp ögonen för våra säregna lösningar, och de vill lära sig av oss.
– Vi borde modigt kommunicera om våra styrkor till våra allierade, och på så sätt bygger vi också upp vår egen bild som en trovärdig allierad.
Vad vill Nato se från Finland i år?
– Jag tror att Nato bara hoppas att vi fortsätter på den väg vi har valt. Finland har tagit en mycket trovärdig och aktiv roll, som faktiskt förväntades av oss under medlemskapsprocessen, säger Iro Särkkä.
Enligt henne har Finland väldigt bra möjligheter att integrera sig närmare i Nato den kommande tiden.
Det handlar om aktivt deltagande i planeringsverksamhet och övningar, men också om att ta en mer framträdande roll i Natos ledningsstruktur.
Ett stort steg har vi redan tagit på den vägen, i och med planerna på en ny Natostab.
Kan skada vår Natokredd
Ryssland fortsätter som bekant att vara det stora militära hotet för Finland och Nato.
Överlag är risken för exempelvis hybridaktioner vid Natos yttre gränser större än tidigare, bedömer Särkkä.
En annan möjlig hotbild är ifall den ekonomiska tillxäten börjar släpa efter.
– Det kan undergräva trovärdigheten för vår nationella försvarsförmåga om vi inte kan satsa de nödvändiga resurserna i framtiden.
Dåliga ekonomiska tider kan också föra med sig en hetare politisk debatt och polarisering kring våra Natoåtaganden och vad de kostar samhället, konstaterar Särkkä.