Usla produkter och inget konsumentskydd – det här är dropshipping som värst

Butiker som verkar finländska men är registrerade utomlands blir allt vanligare inom näthandeln. Myndigheter vill ha strängare regler för att skydda konsumenterna.

Grafik som illustrerar dropshipping. På bilden finns en person som håller i flera kartongpaket, ett lagerutrymme, en webbshop, en hundraeurossedel och Finlands och Kinas flaggor.
Dropshipping är en affärsmodell där en nätaffär säljer produkter utan att lagra dem. Produkterna skickas i stället direkt till kunden från tillverkaren eller leverantören. Bild: Max Rantakangas/Yle

Sara Forsius ville köpa en taklampa till sitt kök. Som de flesta gör, började hon processen med att googla olika varumärken.

Till slut fastnade hon för en lampa i en nätaffär som hon tidigare inte hört talas om. Företaget verkade legitimt med en adress i Amsterdam och hon lovades ett års garanti, några dagars leveranstid och gratis frakt.

Hon klickade iväg sin beställning och betalade 149 euro.

Då paketet efter flera veckor ännu inte hade kommit började varningsklockorna ringa.

Ungefär en månad efter beställningen fick Forsius till slut paketet som hade kinesiska varningstexter och klistermärken på kartonglådan. Hon insåg att lampan skickats från Kina.

Kvaliteten var inte alls det som Sara Forsius hade tänkt sig och dessutom verkade lampan trasig. Konstruktionen hade sprickor och de elektriska trådarna i lampsladden stack ut lite, så den kändes inte trygg att använda.

En trasig lampskärm.
Så här såg lampskärmen ut när Sara Forsius fick den. Bild: Privat

Sara Forsius började googla företaget och hittade flera dåliga recensioner på recensionsplattformen Trustpilot.

När hon sedan ville returnera lampan och få pengarna tillbaka insåg hon att det inte fanns några uppgifter om hur hon skulle ångra sitt köp.

Forsius frågade om det per mejl och fick svaret att hon själv måste betala för frakten till Kina om hon skickar tillbaka produkten. Butiken försökte få henne att gå med på en 25 procents rabatt i stället.

Svenska Yle har läst mejlkorrespondensen mellan Forsius och lampbutiken.

Forsius räknade ut att det skulle ha kostat ungefär 200 euro att skicka tillbaka lampan, så hon gav till slut upp och slängde bort lampan.

Dropshipping kan användas av oseriösa aktörer

Sara Forsius är långt ifrån den enda som har känt sig vilseledd efter att ha klickat hem en produkt på nätet.

I dag är nätshopping vardag för de flesta i Finland och ett fenomen som blir allt vanligare inom näthandel är dropshipping, eller direktleverans.

I videon förklarar vi vad dropshipping är.

En växande trend är att nätbutiker ger sken av att vara finländska, men i verkligheten skickar varorna från utlandet, ofta från Asien. Många sådana här sajter säljer produkter riktade till småbarnsföräldrar.

Gabriela råkade ut för det här när hon skulle köpa ett barnvänligt knivset för sin snart treåriga son, så att de skulle kunna laga mat tillsammans.

Hon ville att knivarna skulle vara av bra kvalitet och hon ville inte köpa dem från den kinesiska lågprissajten Temu.

Ett köksknivset för barn. Knivarna ligger på en skärbräde av trä.
De här knivarna beställde Gabriela från vad hon trodde var en finländsk nätsida. Bild: Privat

Till slut hittade Gabriela en nätsida som slutade med domänen .fi som sålde många köksprodukter och där texterna var på finska.

Hon tänkte att sidan såg bra ut. Dessutom kunde hon betala med Klarna, vilket gjorde att hon litade ännu mer på sajten.

Men när hon fick trackinglänken om leveransen insåg hon att varorna kom från Kina, vilket hon inte hade förstått från början. Leveranstiden blev lång.

Sidan som hon beställde från finns inte längre, men hon har hittat exakt samma knivset till salu på Temu för ett mycket billigare pris än vad hon köpte det för.

Det gör henne fundersam kring knivarnas säkerhet och hon överväger nu att sluta låta sonen använda dem.

Gabriela har önskat att hennes efternamn inte nämns i artikeln. Svenska Yle har koll på hennes identitet.

Hundratals klagar till myndigheterna

Konsumentskyddsmyndigheterna i Finland får några hundra dropshippingrelaterade klagomål per år.

– Det handlar om en växande trend i och med att allt fler olika finskspråkiga dropshippingnätbutiker lanseras på marknaden varje år, säger Oskari Stenius, ledande expert vid Konsument Europa Finland som är en del av Konkurrens- och konsumentverket i Finland.

Problemsituationerna gäller enligt Stenius ofta att produkten som beställts har haft brister i kvaliteten.

Det händer också att konsumenter har beställt en vara och fått en helt annan på posten.

Som i Sara Forsius fall har dropshippingbutikerna ofta inte heller respekterat kundens rätt att ångra köpet.

– Ofta handlar det om att kunden inte har lyckas få kontakt med företaget, eller att nätbutiken inte ger instruktioner om vart man kan returnera produkten. Det förekommer också fall där en butik pressar en kund att inte ångra köpet. I dessa fall respekteras inte den lagstadgade ångerrätten, säger Stenius.

Dropshipping är vanligare i de andra nordiska länderna

Säkerhets- och kemikalieverket Tukes var med i ett nordiskt projekt i fjol där man testade varor från olika dropshippingföretag och andra nätbutiker.

I en av produkterna som Tukes testade hittades för höga halter av ftalater. Ftalater används allmänt som mjukgörare för plast och de kan störa hormonfunktionen och vara skadliga för den reproduktiva hälsan.

I Sverige är dropshippingfenomenet ändå mycket större än i Finland.

När Kemikalieinspektionen i Sverige testade produkter från dropshippingbutiker riktade till den svenska marknaden hittades otillåtna ämnen i 77 procent av produkterna. Farliga ämnen som förekom var bly i elektriska produkter, kadmium i smycken och kortkedjiga klorparaffiner och ftalater i mjuka plastmaterial.

Anna Vuori, överinspektör vid Tukes, koordinerade det nordiska projektet i Finland. Det var första gången som fokus låg på just dropshippingbeställningar.

– Vi märkte att det i Finland finns väldigt få dropshippingförsäljare, vi måste riktigt gräva fram dem för utredningen. Modellen är mycket vanligare i de andra nordiska länderna, vi får se om det blir vanligare också i Finland i framtiden.

Rapporten med resultaten från det nordiska projektet publiceras i februari.

Anna Vuori, översinpektör, kemikalieprodukter vid Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).
Anna Vuori vid Tukes säger att om tillverkaren är en aktör utanför EU, bör det finnas information om ett ansvarigt EU-ombud, speciellt om produkten är avsedd för konsumenter inom EU. Bild: Privat

Strängare regler för företagen efterlyses

På sociala medier presenteras dropshippingmodellen som ett sätt att tjäna pengar enkelt och snabbt.

– I det nordiska projektets resultat ser vi tydligt att produkterna som inte uppfyllde kraven hittades just hos dropshippingförsäljare. Det tyder på att försäljarna inte nödvändigtvis har koll på kraven som finns i kemikalielagstiftningen, säger Anna Vuori vid Tukes.

Oskari Stenius vid Konsument Europa är inne på samma linje.

– Det kan hända att jag generaliserar lite, men det är kanske yngre personer som startar nätshopparna och de har inte alltid koll på alla regler och krav som kommer med konsumentskyddslagstiftningen, säger han.

Myndigheterna menar att strängare regler kring e-handel skulle behövas.

Konsument Europa föreslår att det borde bli obligatoriskt för företagen att uppge om de sysslar med direktleverans.

Nätverket av europeiska konsumentcentrum föreslår också strängare regler för influerare som marknadsför eller säljer varor via dropshipping.

Hurdana problem har du råkat ut för när du har nätshoppat? Berätta i kommentarsfältet!