Förra året varnade Polin-institutet vid Åbo Akademi att antisemitismen har ökat i Finland, precis som på andra håll i västvärlden. Institutet hade fått fram resultatet genom en enkätundersökning.
Redan före kriget i Gaza var judehatet på uppgång, men situationen har förvärrats kraftigt sedan dess.
– Antisemitismen i Finland har exploderat efter sjunde oktober 2023, säger Laila Takolander, progressiv rabbin bosatt i Helsingfors.
Hon påminner om att Hamas den dagen dödade över 1 200 judar.
– Fler än under någon enskild dag efter andra världskriget och Förintelsen.
Takolander säger att utomstående inte förstår vad det innebär för judar. En följd är att man känner sig otrygg.
”Du vet att du kan bli utsatt när som helst”
Adam, som också är finländsk jude, säger att han känner igen det Takolander talar om. Egentligen heter han något annat, men av hänsyn till hans familjs säkerhet låter vi Adam uppträda med fingerat namn.
– Det är konstant, säger han.
Som medlem i en minoritet kan det när som helst – när man går på en gata, på väg till affären – hända något som är ett uttryck för diskriminering.
– Den här känslan är väldigt obekväm, speciellt för unga barn: att du vet att du kan bli utsatt när som helst.
Adam framhåller att det inte handlar om att man ständigt är rädd för att bli utsatt för misshandel eller övergrepp, utan att man är medveten om att någonting kan hända och att det inte har något att göra med vad man eventuellt gör.
– Bara på grund av det någon kanske vet, eller ett efternamn, vad som helst.
Hakkors i Helsingfors
Den ökade antisemitismen har fått Laila Takolander att ändra sitt beteende.
– Varje morgon kollar jag att det inte målats hakkors på huset.
Takolander berättar att hennes dotter i Bryssel råkade ut för att någon hade klottrat hakkors utanför hennes butik.
– Hon anmälde det till kommunen och kommunen gjorde ingenting.
Dottern löste det akuta problemet med att göra om hakkorsen till blommor, men Takolander konstaterar att det är ytterligare en belastning att man själv förväntas ta hand om följderna.
– Det är också jobbigt.
Hon säger att man ser mycket hakkors på olika håll i Helsingfors.
Försiktig i närheten av sin församling
– Jag kollar runt bilen när jag kommer till församlingen och jag kollar runt bilen när jag går från församlingen. De evenemangen jag som rabbin arrangerar måste vara säkra. Det är helt otroligt att tänka sig, säger Laila Takolander.
Hon är inte ensam om att vara försiktig.
– Jag skulle jättegärna vara av en annan åsikt och säga att hon är överförsiktig, men det är hon inte. Statistiken bevisar att det har funnits incidenter, säger Adam.
Han påminner också om att en person dödades vid en synagoga i Danmark för några år sedan. Mannen som dog var en frivillig vakt som stod utanför synagogan.
Själv försöker Adam röra sig så neutralt som möjligt när han är på väg till eller från församlingen.
– Judiska församlingar, synagogan och skolan, de är som kulturcentrum. Synagogan är inte bara ett ställe, i byggnaden samlas man för kulturella evenemang också, säger han.
Laila Takolander säger att hon har jobbat i judiska församlingar i Sverige i sex år. När hon var verksamhetschef i den judiska församlingen i Göteborg syntes hon i offentligheten som församlingens representant, vilket ledde till ovälkommen uppmärksamhet från Nordiska motståndsrörelsen.
– Där kom jag personligen i kontakt med antisemitism, det vill säga ett hat mot mig som person.
Judar är inte lika med Israel
Både Takolander och Adam återkommer till att dagens antisemitism ofta drar likhetstecken mellan judar och staten Israel.
Adam påpekar att de cirka 1 300 judar som lever i Finland inte har någon politisk koppling till Israels krig i Gaza, eller någon möjlighet att påverka de beslut som fattas i Mellanöstern.
– Största delen är inte israeliska medborgare och vi är flera tusen kilometer därifrån. Judar är inte detsamma som israeler.
Laila Takolander säger att sionister anser att Israel som stat har rätt att existera.
– Det betyder inte att vi understöder regeringen eller att vi får rösta eller att vi har några som helst påverkansmöjligheter.
Adam säger att det finns över trettio olika partier i Israel och att alla israeler inte heller är överens om vad man borde göra just nu.
Utbildning är nyckeln
När det kommer till frågan om hur man ska förebygga antisemitism talar både Takolander och Adam om utbildning och information.
– Det är viktigt med undervisning, det är viktigt att man som vuxen inser sitt ansvar i hur man förmedlar information, säger Laila Takolander.
– Och det är viktigt att alltid förstå att det finns flera sidor.
Adam betonar vikten av att själv ta reda på hur något hänger ihop, så att man inte bara följer massan utan själv formar sina åsikter.
– Av misstag kan du följa sådant som egentligen är mot de värden som du tror på.
Det är också viktigt att trakasserier eller antisemitiskt beteende rapporteras till polisen, till den plats där det har skett och till den judiska församlingen.
– Så att vi ska veta vad som pågår, säger Adam.
Laila Takolander hänvisar till Förintelsens minnesdag tidigare i veckan.
– Det var nu åttio år sedan man befriade Auschwitz. Men vi hade massor av diskussioner då i våra grupper på Facebook och vi konstaterade att nuförtiden verkar det lite som att ”en död jude är en bra jude”.
En framtid med rätt attityd
I stället för att bara se på vad som hände för 80 år sedan behöver man engagera människor med en levande judendom.
– Det enda sättet att nå långvariga lösningar är via utbildning tillräckligt tidigt, säger Adam.
Han berättar att en bekant hade hört en ung person i liftkön i slalombacken säga ”jag hatar judar” helt utan provokation och utan att veta att en av dem som hörde det var jude.
– Jag är ganska nära hundra procent säker att den här personen aldrig hade träffat en jude.
För att förebygga ett sådant tanklöst hat vill Adam att barn med olika bakgrund ska få möjlighet att leka tillsammans.
– Lyssna på musik, äta, surfa, vad som helst.
Adam påminner om att en israelisk arab en tid var Israels ambassadör i Finland. Ali Yahya var ambassadör i Helsingfors i slutet av 1990-talet.
– Det är ett exempel på hur man kan bygga en framtid med rätt attityd.