Två snabba mål och sen var det i praktiken över – trots att det fanns hur mycket tid kvar som helst att göra något åt saken. Men oavsett om man frågar Antti Pennanen, Aleksander Barkov, Patrik Laine eller Mikael Granlund är det sanningen.
– Man kan inte sätta sig i ett sådant underläge mot ett sådant där lag, säger lagkaptenen Barkov.
– Vi trodde så klart på oss själva, men Kanada är ett för bra lag att tappa en så stor ledning, kompar Laine.
– Och då vi ligger under kommer vi inte upp i vår egen nivå, analyserar i sin tur Granlund.
”Höll på att bli riktigt fult”
0–2 blev 0–4 och senast då gick luften ur matchen. Åtminstone för en stund. I de allra sista minuterna lyckades Lejonen nästan skriva sensationsrubriker då tre puckar gick in – men upphämtningen tog slut senast då Sidney Crosby satte 5–3 i tom bur.
– Det höll på att bli riktigt fult. Men som tur visade ”Sid” hur man vinner matchen, konstaterar Connor McDavid i Sportsnets tv-intervju.
– Man kan inte säga att vi hade gjort ett bra jobb fram till det i den här matchen, säger i sin tur Barkov ärligt.
– Vi kan inte tillåta dem att vända spelet så snabbt som de gjorde. Det är små misstag men det går så himla snabbt, fortsätter han.
– Sen ska man minnas att kravnivån är grymt hög här. Det är en oerhört skicklig spelare som får ett läge då du gör ett misstag, tillägger Granlund.
Det som grämer Granlund mest är att Finland – åtminstone enligt lagets främsta målskytt – med undantaget för några sämre minuter mot både USA och Kanada egentligen gjorde en bra turnering.
– Men då vi börjar jaga spelet så halkar vi efter, säger han.
”Ingen trodde vi skulle vinna en match”
Det är ingen hemlighet att Finland hade ett sämre lag på pappret än egentligen alla motståndare i turneringen. Det gällde framför allt på backsidan.
– Vi gjorde inte tillräckligt för att hjälpa dem, medger Granlund.
Men Laine understryker också att Lejonen – igen – fick tändvätska av att bli uträknade.
– Ingen trodde att vi skulle vinna en endaste match, inte ens medierna i Finland. Så vi visar ändå att vi kan vinna en match, men det tröstar oss inte just nu då vi förlorat något som i praktiken var en semifinal, säger han.
En orsak till att det bara blev en seger är att vissa stjärnor inte kom upp till sin egen nivå. Sebastian Aho och Roope Hintz är Finlands bästa centrar bakom Barkov – men de fick inte spelet att stämma alls i turneringen.
Chefstränaren Antti Pennanen medger att han kunde ha hanterat situationen bättre.
– Det är två killar som är verkliga ledare och som ställer oerhört höga krav på sig själva. De kom inte upp till den nivå de förväntade av sig. Och det tar jag på mig ansvaret för. Jag borde ha hjälpt dem mer, säger han.
Pennanen understryker ändå att Four Nations var en oerhört kort turnering, där det kan vara svårt att göra taktiska förändringar.
– Och spelare kan ha taktiska vanor man inte hinner jobba bort. Men det här var en viktig lärdom till och med för mig, som har coachat i flera liknande korta turneringar, säger Pennanen.
”Ett steg i rätt riktning”
Det är åtta år sen den senaste best-on-best-turneringen i ishockey, men den här gången behöver fansen och spelarna inte vänta nära på lika länge. NHL-spelarna är med i OS i Milano om ett år också.
Och med tanke på det var Four Nations också en viktig lärdom.
– Ett steg i rätt riktning i alla fall. Nu vet vi vad vi måste jobba på, säger Laine.
– Det är en lång resa kvar till Milano, men vårt mål är att nå framgång där och vi ser nog att vi har alla chanser att göra det, oavsett om vi är förhandsfavoriter eller inte, kompar Granlund.
