Personalen som blir kvar vid Åbo Akademi kommer att behöva tid för att komma in i sina nya arbetsroller.
Det säger Urpo Nikanne, som är professor i finska språket och huvudförtroendeperson. Nikanne är orolig över de kommande två till tre åren, som enligt honom kommer vara de svåraste för universitetet.
– En orsak till att omställningsförhandlingarna slutade i oenighet var att det inte fanns någon analys om att arbetsbelastningen inte blir för stor för dem som blir kvar. Universitetet ska göra samma, eller bättre, resultat, men med färre människor, säger Urpo Nikanne.
Fakulteten har varit en trygghetspunkt där det finns sakkunniga som vet exakt hur det går till på utbildningen. Hur kommer studierådgivningen se ut nu?
Emilia Melén, ordförande för Åbo Akademis studentkår
Högst 48 personer ur stödpersonalen sägs upp och cirka 120 får en ny arbetsbild i akademins omställningsförhandlingar. Det betyder att en del administrativa uppgifter i sin tur landar på den undervisande personalens axlar, säger Nikanne.
– Då blir de överbelastade eller så hinner de inte forska.
Hur ska den undervisande personalen orka?
– Man måste prioritera. Mitt råd är att göra det som är viktigast, alltså att ta hand om studerande och att forska. Låt bli att göra resten.
Studierna ska fortsätta normalt
Åbo Akademis studentkår sammanställde en frågelåda efter att de nåddes av nyheten om omorganiseringen. Över 60 frågor kom in och en stor del gällde vad uppsägningarna och fakultetssammanslagningen egentligen innebär, säger studentkårens ordförande Emilia Melén.
Vi planerar för hösten som om ingenting hade hänt
Lisbeth Fagerström, rektor för Åbo Akademi i Vasa
Enligt Melén förstår studerande att omställningarna måste göras för att få ekonomin i balans. Akademin har meddelat att undervisningen inte ska påverkas, men det är oklart för studenterna hur de ska få stöd för utbildningen efter att servicen centraliseras och många i personalen sägs upp.
– Fakulteten har varit en trygghetspunkt där det finns sakkunniga som vet exakt hur det går till på utbildningen och hur man kan få hjälp. Hur kommer studierådgivningen se ut nu? Vem hjälper och hur? frågar sig Melén.
Hittills har studenterna haft fyra representanter i varje fakultetsråd. Melén vill att studenterna ska få ha en röst i beslutsfattandet också efter att antalet fakulteter minskar.
– Vi hoppas den här mängden studerandeinsikter finns med i den nya strukturen, och Åbo Akademi har kommunicerat att det ska finnas. Vi vill alla ha ett bra samarbete.
Förändringen ska förbättra, inte försvåra
Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa ska nu slås samman med fakulteter i Åbo.
Vi måste inse att vi inte kan göra allt precis som vi har gjort i dag. Då knäar vi verkligen under arbetsmängden
Gunilla Widén, prorektor med ansvar för utbildning
Enligt Lisbeth Fagerström, rektor för Åbo Akademi i Vasa, har fakulteten i Vasa visat gott ekonomiskt resultat och därför frågar sig många anställda hur sammanslagningen kunde bli av. Beskedet är sorgligt, säger Fagerström, men personalen har samtidigt förståelse för organisationsförändringarna.
– Hela Åbo Akademi har visat stora ekonomiska underskott de senaste åren. Målet med förändringen är ju att förbättra och inte försvåra för lärare och forskare, säger Fagerström.
Åbo Akademi fortsätter jobba för att studerandena ska ha det bra, säger Fagerström. Hon uppmanar den som vill att modigt söka in till universitetet då ansökan öppnar i mars.
– Vi kör med det utbildningsprogram som är fastställt och planerar för hösten som om ingenting hade hänt.
Ett litet universitet som Åbo Akademi måste anpassa sig
Verksamheten i Åbo Akademi koncentreras alltså till två nya fakulteter från och med hösten. Fakulteterna är administrativa helheter, som sätter ramar för ekonomin och beslutsfattande.
Sammanslagningen ska göra universitets processer effektivare genom att undvika dubbelt jobb, säger Gunilla Widén, prorektor med ansvar för utbildning.
Hur påverkas undervisningen av att man slår ihop ämnen som musikvetenskap och folkrätt under en och samma fakultet?
– Det påverkar inte ämnena överhuvudtaget att de finns i samma fakultet, säger Widén.
Åbo Akademis speciella uppdrag som ett av få svenskspråkiga universitet i Finland gör det annorlunda från de flesta andra universiteten. Utgångspunkten med att slå ihop fyra fakulteter till två är att säkra att det finns en bred utbildning på svenska också i framtiden.
Kostnaderna för ansvaret har blivit för höga, därför måste akademin utmana hela sin verksamhet och vad de prioriterar, säger Widén.
– Vi måste inse att vi inte kan göra allt precis som vi har gjort i dag. Då knäar vi verkligen under arbetsmängden.
Gunilla Widén, Lisbeth Fagerström, Urpo Nikanne och Emilia Melén diskuterade framtiden för Åbo Akademis verksamhet i Slaget torsdagen den 20 februari.
Artikeln uppdaterad den 24 februari klockan 16.03 om att Åbo Akademi är ett av få svenskspråkiga universitet i Finland. Tidigare stod det felaktigt att Åbo Akademi är det enda svenskspråkiga universitetet i landet.