De stora drivkrafterna bakom försvarsindustrins uppsving hänger såklart ihop med att vi lever i mer osäkra tider än på länge.
Utvecklingen har varit igång redan flera år, inte minst sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig i Ukraina.
Men den stora väckarklockan har varit USA:s vacklande linje till att med militära medel försvara sina europeiska allierade.
Europeiska försvarsföretags aktier har nått rekordpriser, vilket tyder på förväntningar om ökad försäljning.
Också Finlands regering har meddelat att stora satsningar på försvarsindustrin är att vänta.
Finland borde ta täten
– Nu har Europa momentum. Staterna sätter mer pengar på försvaret, säger Kim Westerlund.
Han är chef för cybersäkerhetslösningar på DNV Cyber, tidigare känt som IT-säkerhetsföretaget Nixu.
Så hur ser förutsättningarna ut för Finland i det nya försvarslandskapet?
– Jag har lite större ambitioner än att bara hänga med, jag tycker att Finland borde leda utvecklingen, Westerlund.
Det finns många områden där Finland kunde bli ledande. Cybersäkerhet är ett sådant, men också inom artificiell intelligens, drönare och rymdteknologi finns stor potential.
DNV Cyber samarbetar med Försvarsmakten i frågor som rör forskning och utveckling.
De jobbar också aktivt med artificiell intelligens.
– Försvaret har samma problem som företagen har, till exempel att de måste prioritera och göra kritiska beslut snabbt. AI kan hjälpa att ta fram all den information som behövs för att fatta beslut snabbare än om det skulle vara människor, säger Westerlund.
Företaget är en del av ett nystartat projekt, AIDA (Artificially Intelligent Deployable Agent). Det finansieras av Europeiska försvarsfonden vars syfte är att öka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.
Projektet binder samman flera europeiska jättar inom den europeiska försvarsindustrin, forskningsinstitut och försvarsmakter.
Målet är att utveckla ett gemensamt europeiskt ramverk för hur AI kan användas inom cyberkrigsföring.
Angripare använder i allt högre grad automatisering och AI för cyberattacker. Det här innebär att reaktionstiden för att avvärja ett angrepp kan bli så kort som några timmar.
Det har förändrat hela spelplanen, säger Kim Westerlund. I dagens värld får alla jättemycket information om hot, allt för mycket för en eller flera människor att sålla igenom.
Räcker inte med ”Drakan”
En annan som förespråkar en hög ambitionsnivå är Jakob Sandell från det statliga investeringsbolaget Tesi.
Målsättningen ska vara att produkten når ut globalt globalt.
– Ambitionsnivån måste vara att produkten blir den bästa inom sin nisch och säljs runt om i världen.
Det räcker inte att du har en jättebra produkt om du bara visar det till din kusin som jobbar på Drakan.
Jakob Sandell, Finlands industriinvestering Tesi
Branschen lockar allt fler företag
Tesi släppte ifjol en rapport över tillväxten hos finländska försvarsföretag.
Där identifierades 368 aktiva företag inom den finländska försvarsbranschen, och intresset bland investerarna är stort, berättar Jakob Sandell.
Tidigare var försvarsindustrin ett svårt område för många riskinvesterare på grund av strikta ESG-regler, som är ett ramverk för ansvarsfulla investeringar.
– Men nu förstår fler och fler att det faktiskt behövs ett trovärdigt försvar.
Särskilt intressanta är produkter med dubbla användningsområden, som kan användas både av militär men också civila kunder.
Ett exempel är satelitteknik, som kan användas för att se hur trupper rör sig, berättar Sandell. Det finländska företaget Iceye har ett nära samarbete med den amerikanska försvarsmakten kring just detta.
Även företag som inte tidigare varit aktiva inom försvarsindustrin har nu börjat snegla på hur deras produkter kunde användas också inom det militära, säger Sandell.
Sälja ny och nischad produkt kan vara svårt
För små uppstartsföretag som vill slå sig in på marknaden kan samarbete med större företag vara avgörande.
Militärorganisationer tycker nämligen om att också underleverantörerna är ganska stora och etablerade.
– Att försöka sälja en ny och nischad produkt till dem kan därför vara svårt, även om den håller världsklass.
Stora företag som Patria har det lättare eftersom de känner människorna och processerna, förklarar Jakob Sandell. De har redan etablerat en trovärdighet i branschen.
En mindre produkt kan integreras som en del av en större helhet, och sedan säljas till exempelvis försvarsmakten i Finland, eller till andra länder.
Företagen skulle också gynnas av att få mer spelutrymme att testa sina produkter, exempelvis på övningsområden under ledning av Försvarsmakten, menar Sandell.
Också här har Försvarsmakten tidigare fokuserat på etablerade företag, men det går att göra annorlunda.
Från kriget i Ukraina vet vi att deras försvarsmakt snabbt tar in lovande nya produkter från uppstartsföretag och ger feedback, säger Sandell. Det här gör det lättare för företagen att utveckla sina produkter vidare.
För att industrin ska kunna lägga mer pengar på att utveckla innovativa lösningar så måste det finnas någon slags garanti för att produkterna faktiskt blir sålda. Annars blir det svårt att lägga miljoner på något som man inte kan vara säker på att kommer beställas.
Samtidigt har det också lyfts kritik mot vad som anses vara en ökande militarism i samhället.
Man dumförklaras om man vågar kritisera det starka fokuset på militär säkerhet, menar Noora Kotilainen, universitetsforskare i politisk historia vid Helsingfors universitet.
”Inte i mål ännu”
Enligt Tuija Karanko, generalsekreterare för försvarsindustrins intresseorganisation PIA, kommer tillväxten inom branschen att fortsätta.
Färska siffror på medlemsföretagens omsättning presenteras i april, men enligt Karankos uppskattning rör det sig om en ökning kring ungefär 10–15 procent under fjolåret.
– Uppgången fortsätter i takt med att försvarsbudgetarna ökar, säger Karanko.
Hon påpekar också att EU just nu kommer med förslag för att underlätta försvarsinvesteringar.
Det här kan betyda mycket för finska företag, menar Karanko, eftersom många länder just nu också tittar utanför sitt eget lands gränser för att uppfylla sina försvarsbehov.
– Just nu pågår många samarbeten mellan de stora finska aktörerna, mindre företag och traditionella civila aktörer. Men vi behöver fortfarande öka på samarbetet, vi är inte i mål ännu, säger Karanko.
Hon förespråkar en modell där också staten deltar aktivt i investeringarna. Det kunde ske genom långsiktiga avtal mellan företag och Försvarsmakten.
Då skulle företagen inte behöva förlita sig på eget kapital, om de inte hela tiden har beställningar i ryggen.
Tuija Karanko nämner bland annat Försvarsmaktens stororder från sprängämnestillverkaren Forcit som ett exempel. Beställningen möjliggör bygget av en ny TNT-fabrik i Björneborg.
Gör en växande försvarsindustri i Finland faktiskt vårt samhälle säkrare, Tuija Karanko?
– Ja, det gör det. Försvarsindustrin är inblandad i många saker som vi inte nödvändigtvis tänker på. Det är allt från polissystem och trafikledningssystem, till civila system och skydd av kritisk infrastruktur. Och så till sist förstås i det nationella försvaret.