Det är fem år sedan coronapandemin förändrade våra arbetsvanor och distansarbete blev en mer eller mindre påtvingad vardag för många finländare. Sedan dess har många återgått till att jobba på plats, men distansarbete har ändå blivit vanligare.
Även om många trivs med att jobba på distans har Arbetshälsoinstitutets studier de senaste åren visat att mycket distansarbete leder till ensamhet och sämre välmående. Men nu verkar det ha vänt. Distansjobb försämrar inte längre finländarnas välbefinnande, enligt arbetshälsoinstitutets senaste undersökning.
Det här är uppmuntrande resultat, men ändå inte så överraskande, säger Heini Pensar, universitetslärare och forskare vid Vasa Universitet som doktorerat om balans i arbetslivet när man jobbar på distans.
– Under coronatiden levde vi i en extrem situation och vi såg att livskvaliteten och välmåendet sjönk under den tiden. Nu har den stigit någorlunda, men inte på samma nivå som det var före corona. Där har vi ännu arbete att göra, säger Pensar.
Pensar tror att vi nu börjat anpassa oss bättre till distansarbete, efter den snabba omställningen som coronapandemin innebar.
– Om man jobbar länge i en grupp börjar man hitta vissa normer utan att ens tänka på det. Under coronatiden hände allting över en natt, så då tvingades vi diskutera med varandra och komma överens om regler hur vi vill jobba med varandra. Jag tror att den diskussionen har lett till att vi hittat bra sätt att arbeta inom den hybrida världen, som betyder att man kombinerar jobb på både arbetsplatsen och hemma.
Missförstånd svårare att reda ut på distans
Pensar säger att hennes forskning visade att missförstånd var en emotionell belastning som kom med distansarbete.
– Man hade högre barriär att ta kontakt med sina kollegor och be om hjälp eller reda ut någonting som blivit misstolkat. Så vi måste vara aktiva med att bygga kontakten med varandra. Men det kräver mänskliga ledare, det kräver att vi har mänsklig kontakt.
Hon lyfter även fram vikten av spontana möten som sker på arbetsplatserna.
– Man vill ju gärna att att folk träffas för det är just vid kaffemaskiner där de bästa idéerna ofta genereras. Och så träffar man personer på arbetsplatsen som man kanske inte skulle ta kontakt med via Teams eller någon chatt, säger Pensar.
Vi håller på att hitta en gemensam rytm
Pensar säger att det är viktigt att hitta en gemensam rytm.
– Vissa tycker om att sova längre på morgonen och har kanske den effektiva tiden sent på kvällen eller på eftermiddagarna. Men samtidigt måste vi hitta en gemensam rytm. Det handlar inte bara om vad som är bäst för mig, jag har ju ett visst ansvar som anställd. Och jag tror att det är den (rytmen, reds. anm.) som vi håller på att lyckas hitta, säger Pensar.
Hur ska då arbetsgivarna tänka för att hitta den gemensamma rytmen?
– Det bästa möjliga sättet som man kan stödja är att känna sina anställda, känna organisationens behov och gynna diskussionen mellan medarbetarna så att man får vara med och bestämma.
Också distansmöten kan skapa tillhörighet
Pensar säger att vi alla har ett basbehov av att att bli accepterade av en grupp och bli uppskattade. Vilket vi också kan få genom en bra konversation på teams.
– Om vi tar tiden för att inte bara prata om det officiella eller jobb, utan också tar tid för den spontana dialogen. För genom den får vi skratta och det släpper ut oxytocin i vår kropp som är ett hormon som får oss att må bra och också påverkar känslan av tillhörighet, säger Pensar.
För distansarbete tror hon är här för att stanna.
– Bara vi hittar bra sätt att hitta varandra så tror jag att distansarbete inte kommer att försvinna och kan till och med öka.