Flera nationella kulturorganisationer fick i fredags ett chockbesked när Undervisnings- och kulturministeriet publicerade sin lista över allmänna statsunderstöd till riksomfattande sammanslutningar inom konst och kultur.
Till dessa hör till exempel kultur- och konstområdets centralorganisation Kulta, Finlands Skådespelarförbund, Finlands Teatrar, Finlands Arkitektförbund, Finlands Museiförbund, Finlands Symfoniorkestrar och Läscentrum. En del av organisationerna blir helt utan statsstöd i år, för andra minskar stödet avsevärt jämfört med året innan. I år är det allmänna understödet till organisationer ungefär 23 procent, eller 2 miljoner euro mindre än ifjol.
Juha Huuskonen är verksamhetsledare för Frame, som främjar samtida konst nationellt och internationellt. Han sammanställde genast en kalkyl där man tydligt kan jämföra årets bidragssummor jämfört med fjolårets. Den har fått stor spridning på sociala medier bland branschfolket.
Huuskonen betonar att nedskärningarna kan försvaga kulturorganisationernas verksamhet avsevärt.
– Om man vill orsaka mycket skada, så lyckas man verkligen med det. Det verkar som att man inte förstår värdet av det arbetet kulturorganisationerna gör, eller att det finns en medveten önskan att minska stöd till dem.
Huuskonen reflekterar över att nedskärningarna kan bero på en tolkning om att vissa yrkesgrupper, såsom författare eller animatörer, bör finansiera sin verksamhet på andra sätt än genom statliga bidrag. Han kritiserar ändå att dessa aktörer ibland ses enbart som intresseorganisationer, trots att de också organiserar evenemang, utbildningar och utvecklar sitt område.
Huuskonen understryker vikten av att bibehålla en mångsidig kultur där olika yrkesgrupper är i dialog med varandra och internationellt.
Bland dem som nu blir helt utan statsstöd är bland annat Finlands svenska författareförening, Finlands Skådespelarförbund, Fackförbundet för teater och media Finland, Finlands Arkitektförbund SAFA och Finlands Musikskapare.
Antti Timonen, ordförande för Finlands Skådespelarförbund, säger att det var väntat att nedskärningarna skulle riktas mot just organisationerna eftersom dessa har protesterat mot nedskärningarna.
– Det här gör fältet lite tystare. Kulturorganisationerna är de som målmedvetet försökt försvara den finländska kulturen.
Timonen säger också att nedskärningarna kommer att påverka hur mycket hjälp kulturorganisationerna kan bistå sina medlemmar med. Bland skådespelarna går många arbetslösa nu på grund av tv-branschens kris men också för att statsstödet till teatrarna minskat.
– Just nu skulle folk i branschen behöva speciellt mycket stöd när arbetslösheten är stor.
Effekterna syns först på sikt
Rosa Meriläinen, verksamhetsledare för Kulta, säger att organisationen kommer att söka alternativa finansieringskällor, som projektfinansiering, för att undvika konkurrens med medlemsorganisationerna om samma kulturmedel.
Hon säger att nedskärningarna ändå är i linje med det som fältet har önskat – att man inte ska ta till osthyveln, det vill säga att nedskärningarna riktas mot utvalda enheter.
– Nedskärningar bygger på medvetna val. Det här är säkert bra i sig, eftersom det visar på en vilja att förnya.
Samtidigt framhäver hon att konsekvensen av nedskärningarna inom kulturorganisationerna gör att strukturerna för att främja konst och kultur i Finland försvagas.
– Är det något av kulturorganisationernas uppgifter som ministeriet och Taike kommer att ta över, eller finns det något de tycker är helt onödigt?
Meriläinen tror ändå att kulturorganisationerna kan samarbeta mer och uppnå större påverkan.
– Inom organisationsfältet kan vi också se till att det mest väsentliga blir gjort och se hur vi kan samarbeta mer sinsemellan.
Många organisationer verkar utan statligt stöd eller med hjälp av flera finansiärer, så effekterna på kulturens strukturer kommer att bli tydliga först med tiden. Det är en helhet som hänger ihop med hur kultursektorn finansieras som helhet.
– För allmänheten är organisationernas bidrag kanske inte omedelbart synliga. Det gör dem till enklare mål för nedskärningar från regeringens perspektiv än direkta nedläggningsbeslut för enskilda kulturinstitutioner, säger Meriläinen.