Eftersom kontanter inte är beroende av elektroniska system blir de viktiga inte minst av beredskapsskäl. Om krisen eller kriget kommer, som det brukar heta.
Finlands Bank rekommenderar att man har kontanter hemma för att sköta några dagars betalningar.
– Det kan det vara bra att ha sedlar och mynt i lite mindre valörer, säger Richard Brander, senior kommunikationsexpert på Finlands Bank.
Brander visar runt en grupp elever från Mattlidens gymnasieskola i Finlands Banks Myntmuseum.
Jag tror inte att jag någonsin varit till en bankautomat
Essi Lucander
Trots att Essi Lucander, Sean-Caspian Söderman och Mikael Kosunen mestadels använder elektroniska betalningsmedel som kort och telefon, så har de också koll på frågor som rör kontanter.
Se på videon högst uppe i artikeln för att höra mera om deras tankar.
Cash is king i osäkra tider
Så länge centralbankerna, politikerna och regeringarna sköter sig och alla litar på att vi har ett fungerande finansiellt system och trygga banker, finns det inte ett så stort behov av kontanter.
Men i tider av instabilitet och kris vill allt fler ha åtminstone en del av sina tillgångar i kontanter.
Trots att Finland, de nordiska länderna och Baltikum allt mer övergår till elektroniska betalningsmedel är det ännu inte ett globalt fenomen.
Det finns fortfarande många länder där kontanter är väldigt populära, säger Richard Brander.
Anonymiteten lockar
Under de 23 år som har gått sedan euron togs i bruk har Finlands Bank gett ut ungefär 20 miljarder euro i sedlar.
Trots att kontanter används allt mer sällan som betalningsmedel har mängden kontanter i omlopp faktiskt ökat under hela den tid som Finland har varit medlem i EMU, den Ekonomiska och monetära unionen.
Det beror på att euron är en global reservvaluta som många centralbanker och finansinstitut har som del av sina valutareserver.
Så även om man kanske inte ser dem lika ofta i dag, så finns cashen där ute.
Att allt färre transaktioner numera görs med kontanter har gjort att det blir allt vanligare att kontanterna förknippas med kriminalitet, droghandel och annan skum verksamhet.
Kriminella tenderar att använda kontanter för att det är ett anonymt betalningsmedel, säger Richard Brander.
Men anonymiteten är såklart inte något som lockar enbart kriminella. Det finns många människor som vill att det ska vara en privatsak att använda sina pengar och kontanter är privata.
Enligt Finlands Banks undersökningar använder cirka 7 procent av finländarna fortfarande kontanter som sitt huvudsakliga betalningsmedel när de gör sina dagliga varuinköp.
I mitten av 00-talet hade fortfarande en tredjedel av finländarna alltid sedlar och mynt på sig.
Kan vi återvända till ett kontantsamhälle?
Generellt kan man säga att pengar trycks upp i den takt som de slits ut, eller i den takt som efterfrågan ökar, förklarar Richard Brander. Om det blir ett större behov av kontanter så trycks det upp mer.
Hur mycket kontanter som finns i omlopp i Finland just nu är lite knepigt att veta exakt. Det beror på att sedlarna är likadana i alla länder i euroområdet.
Richard Brander säger att han saknar kontanter delvis av nostalgiska skäl. Utvecklingen mot elektroniska betalningsmedel har varit väldigt snabb, säger han.
Tycker du att borde vi gå tillbaka till ett samhälle där vi använder mer kontanter?
– Jag tror inte att den nuvarande utvecklingen kan vändas. Det finns planer inom centralbankerna både i euroområdet och i resten av världen att försöka utveckla en digital motsvarighet till kontanter. Att hitta något som är mittemellan dagens kontanter och elektroniska betalningsmedel. Vi är inte där ännu, men olika arbetsgrupper utreder det.
Hur ser du på framtiden för kontanter i samhället? Tror du att de kommer försvinna helt? Berätta i kommentarerna!