En förlängning av den omtvistade gränssäkerhetslagen, även känd som avvisningslagen, kan fortsätta behandlas i riksdagen. Det meddelade grundlagsutskottet på en pressträff på fredagen.
Nu krävs en majoritet på fem sjättedelar i plenum för att lagen ska kunna behandlas som brådskande – och kunna förlängas innan den löper ut.
Lagen trädde ursprungligen i kraft i juli år 2024 med ett års giltighetstid.
I mars föreslog Petteri Orpos (Saml) regering en förlängning av lagens giltighetstid till slutet av år 2026. Innehållet i lagen förändras inte.
Lagen ger Finland rätt att stoppa migranter vid gränsen utan att ta emot deras asylansökningar. Flera experter anser att lagen bryter mot internationella avtal och EU-rätten.
Tre ledamöter av annan åsikt
Tre av grundlagsutskottets medlemmar ansåg att lagen inte kan godkännas: Johannes Yrttiaho (VF), Fatim Diarra (Gröna) och Elisa Gebhard (SDP).
– Alla förstår att läget är riskabelt och att vi måste hålla Finland säkert. Men den här lagen löser inte situationen. Att Finland börjar agera emot människorättsavtal är inte vettigt. Vi vill försvara att Finland förblir en rättsstat där man kan lita på att allas mänskliga rättigheter förverkligas, säger Fatim Diarra.
Trots att grundlagsutskottet består av politiker gör utskottet en juridisk bedömning.
I det här fallet ansåg en klar majoritet av utskottets medlemmar att undantaget från grundlagen och människorättsfördragen går att motivera.
– Enligt grundlagsutskottet är Finlands fullständiga suveränitet en förutsättning för att Finland ska kunna upprätthålla hela det grundlagsenliga systemet, rättsstaten och grundläggande rättigheter, säger utskottets ordförande Heikki Vestman (Saml).
Motiveras med hemligstämplad information
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström beskriver lagen som komplicerad, men hör till grundlagsutskottets majoritet som anser att lagen kan gå vidare.
– Det finns motiverade skäl för att ge riksdagen möjlighet att godkänna ett undantag från grundlagen som är begränsat både i sak och i tid. Anledningen är att trygga Finlands suveränitet och rikets säkerhet, säger Löfström.
Enligt justitiekanslern borde tröskeln för att förlänga lagen vara till och med högre än när lagen stiftades, för att det fortfarande ska klassas som ett undantag.
Den nuvarande lagen är i kraft ett år. Nu är förslaget att förlänga lagen med nästan ett och och ett halvt år.
Har ni sänkt tröskeln för undantaget från grundlagen?
– Nej vi har inte sänkt tröskeln. Förlängningen på ett och halvt år kan inte ses som en radikal förändring, säger Löfström.
Han betonar att lagen inte skulle behöva i en ideal värld. Men rysk hybridpåverkan har ändrat läget.
– Nu är världen tyvärr annorlunda. Vi har också fått information av olika myndigheter, säkerhetsklassad information, som understryker att lagen är motiverad och nödvändig.
Står nationell säkerhet nu över människorättsfördrag?
– Att trygga statens säkerhet och Finlands suveränitet är en av huvuduppgifterna med grundlagen. Vi i grundlagsutskottet vill inte ställa grundlagsenliga och internationella rättigheter mot varandra, säger Löfström.