Start

Anhöriga skjuter upp begravningen med flera veckor – Helsingfors börjar ta betalt

Det går nu allt längre tid mellan dödsfall och begravning i Finland. Det ökar risken för överfull likförvaring.

En person tar ut kistor i ett krematorium.
Det har blivit dyrare att förvara lik, bland annat på grund av minskade intäkter från kyrkoskatten. Bild: Sami Takkinen / Yle
  • Pertti Mattila / STT

Begravningschefen för Vanda församlingar, Minna Aho, berättar för nyhetsbyrån STT att de har lagt märke till att anhöriga i flera fall ber om att den avlidna ska begravas först om 6–8 veckor.

Att skjuta upp begravningar verkar vara en allmän trend. Det kan orsaka trängsel i förvaringen av avlidna.

Kyrkostyrelsen rekommenderar samtidigt att tiden från dödsfall till begravning eller kremering borde vara maximalt 2–3 veckor.

Terhi Paananen som är expert vid Kyrkostyrelsen säger att man inte vill pressa anhöriga i en för dem tung situation, men hon nämner att det i Finland finns avgifter för förvaring av avlidna.

Hur mycket förvaringen kostar varierar från ort till ort.

Det har blivit dyrare att förvara lik

En del församlingar tar redan betalt för förvaring av avlidna, men alla gör det inte.

Klart är också att avgifterna för förvaring av lik generellt har stigit under de senaste åren, till exempel på grund av ökade kostnader och minskade intäkter från kyrkoskatten.

Till exempel i Helsingfors har likförvaringen varit gratis hittills, men i maj månad börjar staden ta betalt.

Förvaringen kommer vara gratis i tre veckor från det att man har fått begravningstillstånd, men efter det börjar man ta ut en avgift på tio euro per dygn.

– Med avgifter kan man skapa ett litet tryck och uppmuntra till något snabbare begravningar, säger Terhi Paananen.

Vanda debiterar 11 euro per dygn efter att en kostnadsfri förvaringstid på tre veckor har löpt ut.

I huvudstaden lättas situationen delvis av att ett nytt torn för förvaring av avlidna håller på att byggas i närheten av Malms begravningsplats.

Lagstadgat i övriga Norden

I övriga nordiska länder reglerar lagen hur lång tid det får gå mellan dödsfall och begravning. En sådan tidsgräns på 10–20 dagar finns inte i Finland.

I Finland anger lagen däremot att begravning bör ske utan onödigt dröjsmål. Man har inte velat gå in för striktare definitioner än så.

Terhi Paananen på Kyrkostyrelsen lyfter också fram att det kan finnas goda skäl att skjuta upp begravningen.

– Många finländare arbetar numera på distans utomlands. Det är inte alltid möjligt att med kort varsel resa till Finland för en begravning, men man vill inte heller missa en närståendes begravning.

Dessutom har resandet utomlands ökat. Om en resa redan är betald ersätter reseförsäkringen inte flyttning eller avbokning av semestern på grund av begravning.

– Dessutom vill många ordna sina anhörigas begravning på helgen. Till exempel i Helsingfors ordnas inga begravningar på söndagar, så helgtider för begravningar är ofta bokade långt in i framtiden, säger Paananen.

Nu för tiden kremeras eller bränns en stor del av de döda, särskilt i städerna. För förvaringen av de avlidna har det i huvudsak medfört endast den förändringen att allt fler hamnar i krematoriernas bårhus.

Under de kommande åren skapar åldersstrukturen delvis press på begravningsverksamheten: allt fler finländare från efterkrigstidens stora åldersklasser dör.

Förutom församlingarna förvarar även städer, välfärdsområden och staten avlidna.

Artikeln är en översättning av STT:s artikel Omaiset ehdottavat hautajaisia jopa 6–8 viikon päähän – säilytysmaksuilla luodaan pientä painetta skriven av Pertti Mattila. Översättning: Niklas Fagerström.