Upptäckten av penicillinet, Titanics undergång eller Berlinmurens fall. Förmodligen hade inget av dessa historiska händelser inträffat, om de inte föregåtts av ett mänskligt misstag.
Världen befinner sig i ständig förändring och inte sällan är det ett mänskligt misstag som slussat in historien på ett nytt spår. När den svenska journalisten Daniel Rydén var liten, var han väldigt historieintresserad. Särskilt berättelserna om kronprins Franz Ferdinand och hans nonchalans inför varningssignalerna, gjorde ett djupt intryck på den blivande journalisten.
Varför kunde inte en tronarvinge som var medveten om det spända politiska läget, ta en annan väg eller invänta en lugnare dag för sitt Sarajevobesök år 1914? Varför måste han utmana sitt öde genom att prompt resa på serbernas nationaldag som i Sarajevo kunde uppfattas som en provokation? Och varför struntade han blankt i kammarherre Rumerskirch’ uppmaning att stanna hemma?
En bok om misstag
Frågorna fascinerade Daniel Rydén och gör det än i dag, till den grad att han skrev boken 101 historiska misstag, där också episoden med Franz Ferdinand och Rumerskirch finns omnämnd. Man kan givetvis undra om Första världskriget kunde ha undvikits om Franz Ferdinand tagit sin kammarherre på orden.
Världshistorien är full av efterkloka spekulationer, tankelekar i akt och mening att försöka utmåla en bättre utgång. Men Daniel Rydén är inte intresserad av alternativa historieförlopp. Han är intresserad av själva misstagen och vad som föregår dem, men därtill är han också fascinerad av den mänskliga skröpligheten; den som de skyldiga ofta uppvisar, när historien med obönhörlig tydlighet visar att felbeslutet ledde till miljardförluster, förspillda människoliv eller politiskt kaos.
Gigantiska misstag
Att fatta kloka beslut är svårt. Att begå misstag är betydligt lättare, och dessutom väldigt mänskligt. Daniel Rydéns bok är visar på en uppsjö felaktiga beslut som tagits i hast och lika många som tagits efter moget övervägande och som ändå lätt till oanade katastrofer.
Intuition är en bedräglig vägvisare. Ibland kan kunskap också leda en fel. Då träder historien fram som en obönhörlig sanningssägare och utpekar de en gång så hyllade männen som både kortsynta, självupptagna och dumdristiga. I Daniel Rydéns bok finns det gott om exempel, där misstagen berott på slarv, nonchalans, högmod eller en blandning av alla dessa.
Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain borde inte ha avfärdat Adolf Hitler så lätt. Tsar Alexander II borde definitivt inte ha sålt det karga Alaska till USA för en spottstyver och upptäcktsresanden Robert Falcon Scott borde ha förberett sig bättre inför sin arktiska expedition. Hitler inledde Andra världskriget, USA fann olja och andra naturrikedomar i Alaska och istället var det norrmannen Roald Amundsen som nådde Sydpolen.
Goda misstag
De flesta misstagen sker av försumlighet, tanklöshet och enfald, men nu och då ger misstagen faktiskt upphov till något gott. Det vanligaste exemplet på ett misstag som genererat välgång och hälsa är penicillinet, som kemisten Alexander Fleming upptäckte mer eller mindre av misstag.
En annan vetenskaplig upptäckt vi har slumpen och det mänskliga misstaget att tacka, är röntgenstrålarna som Wilhelm Röntgen upptäckte när ett ark som bestrukits med barium – platina - cyanidlösning plötsligt började glimma i hans kolmörka laboratorium.
Goda misstag sker, men ofta glömmer vi att det bakom dessa upptäckter ligger ett hårt och målmedvetet arbete, säger Daniel Rydén. Förmodligen hade någon annan kemist eller vetgirig uppfinnare upptäckt penicillinet eller kommit de magiska strålarna på spåren. Att det nu skedde av misstag gör det hela mer vardagligt och mänskligt - som om du och jag också kunde snubbla över en stor upptäckt nästa gång vi glömmer mat i kylskåpet. Som sagt: Errare humanum est!
Vilket är mänsklighetens största pågående misstag? Varför tackade förläggaren Kristoffer Lind nej till översättningen av Fifty shades of Grey? Och vilket är journalisten Daniel Rydéns favoritmisstag? I veckans Lasso medverkar även förläggaren Dorothea Bromberg, historieprofessorn Markku Kuisma och misstagsexperten Vesa Sisättö.
Programledare: Petter Lindberg