Miljöförstörelsen vid ån Hukkajoki i Suomussalmi har inte lett till stora förändringar hos något annat skogsbolag än Stora Enso, visar en rundfrågning som Yle Uutiset har gjort.
Stora Enso, Metsä Group och UPM har alla meddelat att de förbinder sig till det nya kravet från miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (Saml) på en 50 meters skyddszon.
Men det är den enda förändringen, säger UPM:s direktör för relationer med intressegrupper Sami Oksa.
”Inga behov av att ändra på praxis”
– Vi kontrollerade våra instruktioner som baserar sig på myndigheternas anvisningar för skyddet av flodpärlmusslan. Vi har inga behov av att ändra på processer eller praxis i övrigt i det här sammanhanget. Anvisningarna är relativt nya och vi följer dem.
UPM har redan tidigare förbundit sig till den nuvarande rekommendationen från myndigheterna om en 45 meters skyddszon kring åar och bäckar där flodpärlmusslan lever.
Just nu har UPM inga avverkningsområden i närheten av flodpärlmusselbestånd.
Vid Stora Ensos avverkningsområde kring Hukkajoki följdes inte rekommendationen om skyddszonen. Skogsmaskiner körde över ån hundratals gånger vilket ledde till tusentals flodpärlmusslors död.
Stora Enso har skridit till en rad åtgärder efter musselmassakern i Hukkajoki. Den mest centrala är beslutet att stoppa avverkningarna i alla områden i Finland där det finns begränsningar kopplade till vatten-, skogs- och naturskyddslagen.
Nu misstänker man ändå att skogsmaskiner kört över en bäck med flodpärlmusslor i ett annat av Stora Ensos avverkningsområden, i strid med NTM-centralens instruktioner.
Metsä Group: Informationen måste automatiseras
Skogsdirektören vid Metsä Group Juha Jumppanen berättar att hans bolag har gått igenom rekommendationerna kring flodpärlmusslan med företagare, skogsmaskinsförare och tjänstemän.
Jumppanen säger att informationsgången mellan myndigheterna och andra aktörer borde vara automatisk, så att risken för misstag minskar.
Då skulle den som köper virket och den som avverkar skogen kunna se detaljerad information.
– Nuvarande praxis, där informationen förs vidare i enskilda e-postmeddelanden, är mera riskfylld och osäker, säger Jumppanen.
”Ofta hemligt”
Stora Enso är inne på samma linje. Informationen om var det finns hotade arter är ofta hemlig, berättar Stora Ensos kommunikationschef Ingrid Peura.
Skogsbolagen får informationen först efter att de gjort en anmälan om användning av skog.
”Vi måste säkerställa att vi har tillgång till bästa möjliga information om var det finns flodpärlmusslor” skriver Peura i ett e-postmeddelande.
Hur vet maskinförarna var skyddsobjekten finns?
UPM:s Sami Oksa säger att det alltid finns en risk för mänskliga misstag på hyggen.
För att förhindra sådana kan skogsbolaget ringa upp underleverantören och på så sätt säkerställa att de fått informationen, eller besöka hygget om en hotad art har upptäckts där.
Oksa påminner om att det finns många skyddade objekt i Finland. Att ta dem i beaktande är vardag på hyggena, säger han.
De förare som jobbar för UPM får information om skyddade objekt via kartprogrammen i skogsmaskinerna.
– De ser hela tiden att där finns ett skyddsobjekt. När de närmar sig det får föraren automatiska varningar, förklarar Oksa.
Dags för ett möte
Nu har miljö- och klimatminister Kai Mykkänen (Saml) kallat skogsbolagen till ett möte, som ska hållas de närmaste veckorna. Målet är att se till att miljöförstörelsen i Hukkajoki inte upprepas någon annanstans och att skogsbolagen i fortsättningen följer lag och löften.
Det är också möjligt att staten gör upp klarare regler för de hotade arternas livsmiljöer, och tydligare följder för den som bryter mot reglerna.
”Den bedömningen gör vi i regeringen” skriver Mykkänen i ett e-postmeddelande. Ett mål med att träffa skogsbolagen är att få en klarare bild av hur situationen kunde förbättras, skriver han.
Artikeln är en bearbetad översättning av Henna Korkalas och Eetu Ruonakoskis artikel Isot metsäyhtiöt eivät koe tarvetta muuttaa toimintaansa – Stora Enso löysi jo toisen raakkujoen ylityksen för Yle Uutiset. Svensk version av Lukas Lindström.
Rättelse 30.8 kl. 8:03: Anmälan om användning av skog görs till Skogscentralen och inte till Forststyrelsen som det ursprungligen stod i artikeln.