Bristen på serviceplatser inom äldrevården leder till att flera klienter i Egentliga Finland måste köa länge för en plats.
Då kanske de måste ligga på sjukhus i flera månader i väntan på att få en plats på ett äldreboende.
Den långa väntetiden kan vara mycket skadlig för de äldres hälsa, berättar biträdande överläkare och geriater Taina Hammarén.
– Många som köar är minneslösa och har en demenssjukdom. Det är ofta oroligt på till exempel en akutmottagning vid ett sjukhus och inte så hemtrevligt. Det gör ju att de äldre börjar må sämre.
De äldre köade i snitt 61 dagar i Egentliga Finlands välfärdsområde Varha under det första halvåret av 2024. Men vissa har köat till och med över hundra dagar.
Svenskspråkiga äldre köar längre än finskspråkiga i Egentliga Finland. Exakta uppgifter saknas, eftersom välfärdsområdet inte har registrerat de äldres modersmål.
– Tre månader är alldeles för lång tid. En månad kunde ännu vara okej, säger Hammarén som arbetat inom äldrevården i över trettio år.
Tungt för klienten – dyrt för samhället
Vardagen på ett sjukhus är mer påfrestande för de äldre än vardagen på ett dygnet runt - serviceboende.
– Det kan ibland vara fyra eller fem personer i ett rum. På ett sjukhus händer det hela tiden och då hinner inte vårdarna alltid gå med de äldre till toaletten. De hinner inte heller alltid lära känna de äldre, säger Taina Hammarén.
– På ett dygnet runt - serviceboende har man ändå egen säng, ett eget bord och plats för egna saker och kläder.
Kontrasten är särskilt stor på sommaren då många äldre vill vistas utomhus ibland.
– På ett sjukhus kan inte personalen föra ut de äldre för en stund i solen om inte en anhörig är på plats för att göra det. På ett serviceboende dygnet runt är det är inte ett problem.
– Sjukhuset är inte ett hem, man behöver ett annat ställe, säger Hammarén.
Upplägget är också dyrt för samhället, då ett dygn på sjukhuset för en klient ofta kostar betydligt mer än ett dygn på ett äldreboende.
Tidpunkten spelar en roll
Ju längre äldre vistas på sjukhus, desto större blir risken för att de hospitaliseras och blir apatiska. Det kan leda till att den kognitiva funktionsförmågan försämras, särskilt om man lider av demenssjukdom, säger Hammarén.
Därför är det viktigt att de äldre som står i kö för heldygnsvård så snabbt som möjligt skulle få en plats på ett serviceboende.
– Det finns en tidpunkt när det är optimalt att hen flyttas till ett boende. Men det som ofta händer är att de äldre inte kan flytta in för att någon annan varit kön ännu längre.
Om den optimala tidpunkten hinner passera ökar risken för hospitalisering, enligt Hammarén.
– Då hinner en demenssjukdom fortskrida och det blir svårare för människan att anpassa sig till att bo på ett nytt ställe.
Misstag att minska på heldygnsvården
Det är inte bara i Egentliga Finland som många äldre måste köa alltför länge för en plats på heldygnsvård. Situationen är också svår i Helsingfors, berättar Hammarén, och i många andra större städer.
Äldrevårdens problem är inte nya. Enligt biträdande överläkare Taina Hammarén gjordes ett misstag redan för flera år sen när man runtom i landet gick in för att minska platserna för serviceboende dygnet runt.
– Mantrat har i över trettio år varit att alla vill bo hemma. Visst vill alla bo hemma, men vad händer sen när det inte längre går?
– Nu har vi minskat på platserna på serviceboenden eftersom det kostar. Men allt kostar. Det kostar att bo hemma och regelbundet åka till sjukhuset och hemvården kostar också.
JO utreder Varhas hantering av äldrevården i Egentliga Finland
Lagstiftningen är tydlig: välfärdsområdet ska utan dröjsmål ordna med service som har beviljats. Det ska ske inom tre månader, alltså 90 dagar.
I ett beslut från slutet av augusti har biträdande justitieombudsman Maija Sakslin slagit fast att det är fel att låta äldre vänta i tre månader innan de kan få plats på privata boenden.
För närvarande utreder JO om arbetsinstruktionerna som Egentliga Finlands välfärdsområde använder för äldres serviceboende håller måttet.
Till Svenska Yle uppger justitieombudsmannens kansli den 19 september 2024 att utredningen fortsättningsvis pågår.