Europas självbild är i omvandling när USA drar tillbaka sin hjälp till Ukraina. Då får andra, till synes mindre pressande frågor, stå tillbaka.
Finlands roll som klimatföregångare skulle öppna dörrarna för finländska företag utomlands och öka Finlands dragningskraft som investeringsland.
Men nu lobbas det för att Finland ska överge sina klimatmål. Både politiker, logistikföretag och lantbruksproducenter vill dra i handbromsen.
Klimatarbetet upplever en backlash där Donald Trumps slagord ”drill, baby, drill” och den oavbrutna strömmen av ryska oljetankers i Finska viken bildar en mörk bakgrund. När världen rustar sig för krig är det olja man lagrar upp.
I det långa loppet är det riktigt illa att den klimatdiskussion som kom i gång för några år sen nu tonar ner.
Redan nu varnar finländska företagare och särskilt exportindustrin för att den dagen när Rysslands krig mot Ukraina väl är över kommer efterfrågan på grön teknik att växa. Om Finland då har blivit efter i den gröna omställningen är det vi som får köpa den teknik som andra har utvecklat, i stället för tvärtom.
I en gemensam vädjan till regeringen efterlyser de åtgärder för att förnya industrin och snabba på en hållbar grön tillväxt i enlighet med branschernas redan uppgjorda koldioxidvägkartor.
Bensinbilarna rullar trots grön omställning
En majoritet av riksdagsledamöterna vill fortfarande hålla fast vid målet om koldioxidneutralitet år 2035, enligt Yles enkät. Däremot anser flera av ledamöterna inom regeringspartierna att Finland ska flytta fram målet till 2050, främst då Sannfinländarna.
Transport- och kommunikationsminister Lulu Ranne (Sannf) hävdar att den nuvarande målsättningen är dyr och att den försämrar Finlands konkurrenskraft. Hon har sagt att bensinbilarna inte kommer att försvinna från våra vägar inom en överskådlig framtid och hon motsätter sig större järnvägsprojekt.
SFP och Samlingspartiet håller fortfarande fast vid målet.
Miljöminister Sari Multala från Samlingspartiet vidhåller att klimatförändringar och naturförluster kräver lösningar. Men på frågor om den försvunna kolsänkan hänvisar hon hellre till tekniska lösningar som koldioxidinfångning, trots att det kommer att ta flera år innan den tekniken kan tillämpas i en skala att räkna med. Det betonar också EU:s klimatpanel i sin rapport.
Finlands naturskyddsförbund kallar regeringens skyddsprogram för gammal och orörd skog för ett trick. Trots löften om skydd i regeringsprogrammet och mycket kritik från forskarhåll är kriterierna för skydd så stränga att största delen av Finlands gamla skogar kan utnyttjas av skogsindustrin.
Krav på åtgärder har förkastats
Men alla tvivlar inte på lagstiftarnas klimatarbete. När flera miljöorganisationer i höstas lämnade in ett besvär där de krävde att statsrådet vidtar robustare åtgärder för att uppfylla klimatlagen förkastade Högsta förvaltningsdomstolen besväret.
Högsta förvaltningsdomstolen fann i sitt svar till miljöorganisationerna ”att de bedömningar om ytterligare åtgärder som ingår i statsrådets klimatårsberättelse inte kan anses strida mot klimatlagen.”
Nu är det hög tid att bevisa att lagens mål kan nås.
För medan tiden går har Finlands kolsänka ökat år för år, under perioden 2020–2025 till drygt 90 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Våra skogar skulle under den här tiden alltså ha upptagit den mängden koldioxid. Men så gick det inte.
Det kommer att bli dyrt att köpa ersättande kolkrediter. Om vi tvingades betala 100 euro per kolkredit skulle slutsumman bli 90 miljarder euro. Vilket det slutgiltiga priset kommer att bli kan ingen säga än.
Målet om 2035 ifrågasätts
Alternativet är att i forcerad takt kompensera för utsläppen. Det är utmanande, men fullt möjligt enligt Finlands klimatpanel, som uppskattar att Finland inom utsläppshandel, trafik, uppvärmning av byggnader och jordbruk kunde minska sina utsläpp till klart under 20 miljoner ton fram till 2035.
De fossila utsläppen har minskat mycket sedan 2011, men eftersom kolsänkorna har försvagats har Finlands nettoutsläpp ökat en aning under de senaste 15 åren.
Lantbruksproducenterna och ett antal organisationer har redan meddelat att de vill att klimatlagen luckras upp.
Trots att jordbrukssektorn i sin klimatfärdplan stakat ut vägen för klimatarbetet viker de nu in på ett annat spår och menar att en orealistisk klimatpolitik får omfattande konsekvenser för både skogsägarnas egendomsskydd och logistikens konkurrenskraft.
Jordbrukssektorn skulle vara den sektor som kan lagra koldioxid, till skillnad från alla andra. Men hittills har resultaten inte motsvarat de högt ställda förväntningarna. Projekt för att lagra in kol i åkermarken som Fånga kolet avslutades i fjol.
Det ska den enskilda jordbrukaren ändå inte belastas för. Klimatåtgärder som direktsådd och gröngödslingsgrödor kan bli dyra och krävande. Ansvar för att minska våra utsläpp borde vi alla ta.
Varmaste året hittills
Med tanke på den kännedom Finland har om sina kolsänkor i internationell jämförelse och hur ense man är om vilka åtgärder som borde göras kunde lösningen vara en starkare styrning för att stärka kolsänkorna. Det har även IMF rekommenderat.
För även om det nu verkar som om det internationella läget överskuggar ett klimat i förändring är klimatförändringen den största utmaning mänskligheten någonsin har stått inför.
År 2024 var globalt det varmaste året som hittills uppmätts och utvecklingen har gått snabbare än forskare kunnat förutspå. I fjol överskred den globala uppvärmningen Parisavtalets 1,5 grader. Eftersom vi ännu inte har kommit på något sätt att sänka temperaturen kommer det bara att bli varmare.
Hög tid att hålla ögonen på bollen utan att låta sig distraheras alltså.
Anna Dönsberg har bevakat klimatfrågor på Svenska Yle i många år. Hon har, förutom klimat, satt sig in i frågor om skog, ekologi och miljö.