Nu har jag packat min resväska och jag vill lova att det inte var så lätt. Och nu när det är gjort är väskan också allt annat än lätt. Hoppas jag inte behöver bära den i många trappor.
Efter tre veckor på arbetsresa här i Sotji med en avstickare till Ukraina förra veckoslutet är jag färdig att åka hem. Det har varit en intressant resa men jag längtar intensivt efter att få dricka mitt morgonkaffe i nattlinne och sitta i en bekväm stol.
Just nu funderar jag på vad jag kommer att minnas bäst efter resan. Det kan hända att det är den flera kilometer långa strandpromenaden i Adler eller alla de godmodiga och leende människor jag mött. Också februarivädret har varit en ren fröjd, finländskt midsommarväder mitt i vintern. Det minns jag med välbehag.
Däremot vet jag att det inte är sporten jag kommer att minnas. Det beror helt enkelt på att jag har sett så oerhört lite av den. Jag hade antagligen sett mera sport under OS om jag hade varit hemma i Finland än jag har gjort här på platsen.
Mitt uppdrag under den här resan har inte varit att följa sporthändelser, för det finns här ett stort gäng kunniga och entusiastiska sportjournalister på plats. Min uppgift har varit att ta fram sådant som inte har direkt med OS att göra men som också händer här.
Det som har överraskat mig mest är att här har varit så få utländska turister. Jag hade väntat mig stora grupper människor från många olika länder, nu har jag bara stött på enstaka utlänningar på besök. Det måste vara en besvikelse för arrangörerna.
Det finns så mycket jag hade tänkt göra som jag aldrig hann med. Allt tar så mycket tid, alla avstånd är så långa och alla internetförbindelser så långsamma.
Sotji är en fin och intressant stad, hit kommer jag gärna på nytt. Det vore väldigt intressant att återvända efter en tid och se hur den här delen av världen utvecklas efter OS. Vad blir kvar och vad rivs, hur förvandlas hotell till bostäder, vem vinner och vem försvinner?
En sak är jag lite besviken över, hur jag än har spanat har jag inte sett någon delfin. Sådana finns i Svarta havet och jag hade bespetsat mig på att få se dem hoppa omkring i vattnet.