Det var av en slump jag gick dit just i dag. Egentligen skulle jag leta upp en affär där man kan köpa städattiraljer, mitt hem behöver få sig en upputsning. Men så såg jag en folksamling och gick dit.
Bland dem som hade samlats på Självständighetstorget i centrum av Kiev fanns många i uniform. Många bar små blombuketter, tre nejlikor eller några rosor.
En ung man i uniform berättade att det här var ett begravningsfölje. En av hans kamrater i fält hade stupat och nu skulle hans kista föras till Självständighetstorget, Majdan Nezalezjnosti.
- Han deltog i demonstrationerna ända från början, han var här. Sedan stred han i kriget där borta i öster. Han stupade och ska begravas i sin hemstad i västra Ukraina, men först tar vi avsked av honom här, berättar stridskamraten.
Det står soldater i hedersvakt och en militärorkester spelar en sorgmarsch då kistan bärs fram. Alla på plats förenas i en kollektiv sorg, en sorg som man nästan kan ta på.
- Vi vet inte ens hur många som har dödats, säger en äldre man i uniform. Unga män dör, de krigar kanske bara ett par dagar och sedan är de utplånade, säger mannen och tittar ned. Han röker cigarett efter cigarett medan han väntar på att få lägga sina nejlikor på kistan.