Jag har alltid uppfattat mig själv som en livsglad, positiv och entusiastisk person med ett rikt känsloliv. Det mesta i mitt liv gick på räls ända tills jag för fem år sedan drabbades av en utmattningsdepression. Eftersom jag inte trodde att det var något jag kunde drabbas av förnekade jag det till en början.
De första varningstecknen kunde jag inte ens ta på allvar för jag förstod inte vad det handlade om. Jag hittade tillbaka efter en kort sjukskrivning och gav järnet och levde intensivt igen tills väggen kom emot andra gången. Då hade jag också gått igenom andra kriser och besvikelser i livet. Jag är ännu inte fri från depressionen men anser mig veta vad som är viktigt för att förebygga/ta sig ur skiten:
1. Ta de första tecknen på allvar. Det kan vara ryggont, irritation eller svindel som visar att dina mentala krafter tar slut. Om du börjar lämna bort hobbyer och annat som varit andhål för dig är det antagligen ett tecken på att du är på väg in i en utmattning.
2. Fundera på vad som ger energi åt dig på riktigt. Öka på det oberoende av vad andra tycker. Var självisk, det mår alla bäst av i längden.
3. Jag skämdes över min depression i början eftersom vissa av mina problem var privata och inte sådana som jag ville tala om med alla. Öppnade mig endast för de som jag hade mest förtroende för - men för sent. Att dölja psykiskt illamående är nämligen jävligt tungt. Och kom ihåg att i en depression är ingen lika fördömande/sträng med dig som du själv är.
4. Sök rätt sorts hjälp. Om den första terapeuten eller psykiatern inte känns rätt, sök dig då till någon som förstår vad du talar om. Jag gick först i psykodynamisk terapi där jag ältade, ältade och ältade. Det var fel sätt att behandla saker för mig. Jag behövde hjälp med att tänka på ett annat sätt.
5. Det finns massor av hjälp att få. Prova inte i desperationen på allt, men våga söka alternativ. Jag har gått i psykofysioterapi, testat akupunktur, hypnosterapi, vinterbadat. Du hittar till slut rätt, det som ger dig energi.
6. Läs självhjälpsböcker om du orkar. Det finns mycket av dem. Jag har läst ungefär 50 stycken. Fem av dem var riktigt bra. Sök tills du hittar en som "passar" just dina problem.
7. De flesta som drabbas av allvarligare depression funderar på att ta livet av sig. Det är bara en tanke som är helt naturlig men den är jävligt skrämmande. Det har känts hopplöst många gånger. Men efter regn har solen alltid tittat fram. Det gör den inte för alla, tyvärr. Men vi måste fortsätta tro på att det blir bättre. Det är den bästa gåvan vi kan ge oss själva och våra medmänniskor.
8. Träna din självmedkänsla, den kommer du att behöva. Finns t.ex. en bra bok på finska av Ronnie Grandell, ”Itsemyötätunto”, som hjälpt mig.
Önskar oss alla krafter och styrka att vinna kampen. WHOs film om den svarta hunden (the black dog) kan ge tröst. Den blir mindre och mindre hela tiden.
Och plötsligt en dag är det vi som leder den och inte den som leder oss.
Formuläret har stängts.