Sámediggeválggat leat álgán ja nu maiddái jienasteapmi. Dattege soitet ain máŋga jienasteaddji geat ruhkket oivviideaset válljedettiin evttohasa gean jienastit.
Gáregasnjárgalaš Aarne Guttorm lahkona evttohasa válljema báikkálašvuođa bokte. Sutnje mávssolaš ákkat leat Deanu guolástanáššit sihke sámiid vuoigatvuođaid ovddidanbargu. Dasa lassin son hálida movttiidahttit jienastit nuorat buolvva evttohasaid.
– Guovlu váikkuha dieđusge ja dat ahte lea nuorat olmmoš. Eathan mii šat sáhte mannat dan dološláhkai maid dalle dan áigge leat Sámedikki olbmot bargan. Nuorra ja ođđa jurdagiiguin boahtit ja dieđus báikkálaš olmmoš.
Guttorm lohká dán háve lean hui álki gávdnat evttohasa gean jienastit. Son atná jienasteami dehálažžan.
– Ieš lean sápmelaš ja jus mun in jienastivčče, mun in beroštivčče dan sámevuođas, Guttorm dadjá.
Čeavetjávrelaš Kauko Ljetoff lea jienastan sámediggeválggain juohke háve.
– Poasttas fertii jienastanlihpo fitnat viežžamin, eamit logai ahte gal jienastanlihpo ferte viežžat.
Anáraččaid áššit leat mávssolaččat
Reino Saijets Ivvánjávrris Anár gielddas lohká, ahte sutnje gal ii lean váttis válljet evttohasa. Son muitala, ahte su eadni lei anáraš ja son lea guorrasan anáraččaid áššiid ovddideapmái. Jienasteapmi lea sutnje dehálaš.
– Mu mielas orro ahte mun nissonolbmo jienastan lagamus dan dihtii ahte dat eai leat nu válddi áŋgirat doallat alddiineaset go almmáiolbmot.
Maiddái anárlaš Veli Matti Korppila lea jienastan juohke sámediggeválggain ja atná jienasteami hui dehálažžan. Su jienastanággan leat evttohasa ámmát ja láhtten eará olbmuiguin.
– Dát danin go dalle evttohasas lea vejolašvuohta birget maiddái Sámedikkis ja ovddastit anáraččaid.
Jienastemiin beassá váikkuhit
Áŋŋellaš Ursula Länsman ii leat vuos šaddan jienastit muhto dan áigu gal dahkat. Su mielas válggan leat ollu buorit evttohasat. Son lohká, ahte su jienasteapmái váikkuhit dovddut.
– Lean jo mearridan gean áiggun jienastit muhto doppe livčče dieđusge hui máŋga gean sáhtášii jienastit. Doppe leat buorre evttohasat lohká Länsman.
Son lohká, ahte sutnje evttohasa válljemii ii váikkut ámmát dahje ahki, vaikko nuorat leatge su mielas duostilabbot muitalit iežaset oainnuid.
Laura Kotavuopio lea eret Gárasavvonis ja orru Roavvenjárggas. Sutnje jienastanvuoigatvuođa geavaheapmi lea dehálaš erenomážit sámediggeválggain.
– Munnje lea dehálaš geavahit jienastanvuoigatvuođa buot válggain muhto dieđusge erenomáš dehálaš sámediggeválggain. Mii eat leat nu ollugat ja lea dehálaš ahte mii váikkuhit iežamet áššiide.
Sámediggeválggat doaimmahuvvojit 4.9.–2.10.2023.